DILI, STLTIMORLESTE.com – Prezidente Republika (PR), Jose Ramos Horta hatete, hahu independensia Timor Leste iha 2002 too ohin loron seidauk iha joven ida kapta imajinasaun nasional.
“Ita hotu hotu haluha i parese balun hela iha mundu seluk faktus realidade seluk. Semak iha parlamentu iha 2002 laiha elementu ida ka deputadu ida mai husi jerasaun 1975, laos asembleia konstituante. Asembleia konstituante iha Mario Crascalao iha neeba ka lae, Mario Crascalao lahola parte ami nia jerasaun 1975. Ita hahu kedas iha parlamentu iha 2002 mesak joven liu, laos ami nia jerasaun imi haree didiak semak iha neeba. Haree didiak iha premeiru governu konstitusional jerasaun 1975 nain ida mak iha neeba Doutor Mari Alkatiri, hau rasik, Doutor Roque Rodrigues bele hatete jerasaun neeba Rogeiro Lobato mak nee nain 4 no nain 5 deit iha Governu 2002,” dehan nia liu husi aprezentasaun konaba transjerasional iha Palasiu Prezidensial Nicolau Lobato, Bairo Pite, Kuarta (26/11/2025).
Horta dehan, Governu AMP 2007 too ohin semak iha Governu, laiha ida mak iha jerasaun 1975 nian. Governu AMP 2007-2012 ida deit mak jerasaun 1975 mak Kay Rala Xanana Gusmao, iha mos Joao Gonzalves maibe nia lahola parte ho grupu Ramos Horta, maibe Joao halai ba Australia geera sivil iha neeba ativu maibe laos hamutuk grupu Ramos Horta 1975 nia.
Nia dehan, jerasaun tuan 1975 barak mate, tanba fo aan ba luta libertasaun nasional too mai iha tinan 1999 referendum too restaurasaun independensia 2002 iha Tasitolu jerasaun 1975 barak mate, no sira nain tolu mai husi liur mak Prezidente Republika Jose Ramos Horta, Mari Alkatiri, Rogeiro Lobato, Roque Rodrigues, no husi rai laran hotu hotu mate, tanba nee Governu iha 2002 iha ona Fernando Lasama tama 2001 depois sai tiha iha mos jerasaun foun lubuk ida.
Nia katak, atu handover oinsa, handover nee hahu kedas ona 2002 problema boot too ohin seidauk iha lider ida jerasaun foun, neebe kapta imajinasaun nasional, neebe fo inspirasaun makaas ba jerasaun foun laiha.
Prezidente hatete, iha lider jerasaun foun balun diak hanesan Matebian Fernanda Lasama Aroujo, no iha impaktu lider nee ba liu husi eleisaun partidu neebe nia dirije hetan kadeira hira premeiru teste mai mak ida nee.
Mariano Sabino no seluk tan iha PD, nee jerasaun foun maibe too ohin PD sei hetan kadeira 6, la signifika jerasaun foun laiha ema. Jerasaun tuan estudu laiha liu bele hatete beikten tan-tanan bele hatete nunee, maibe ohin loron iha jerasaun foun barak doutoradu 210 husi universidade sira iha liur msestradu 1.700, maibe parese diploma la sufisiente para manan maibe ladun koinesidu naran iha Timor deit mak hatene, tanba jerasaun foun iha tinan 24 para hatudu prova kapasidade lideransa.
Jornalista: Emerenciana Pinto
Editora: Domingas Gomes







