INSPTL-UNFPA Fo Formasaun ba Profisional Saude Nain 12 ba Kuidadu Emerjensia Obstretika

Institutu Nasionál Saúde Publika Timor Leste (INSP-TL) hamutuk ho Fundu Populasaun Nasoins Unidas nian (UNFPA) ho Governu Japaun fo formasaun ba profisional saude nain 12. (Foto: STL/Jeniche da Costa)

DILI, STLTIMORLESTE.com – Ministériu Saúde (MS) liu husi Institutu Nasionál Saúde Publika Timor Leste (INSP-TL) hamutuk ho Fundu Populasaun Nasoens Unidas nian (UNFPA) ho Governu Japaun fo formasaun ba profisional saude nain 12, kona-ba kuidadu emerjensia obstretika no neonatal atu hamenus taxa mortalidadade inan ho bebe iha Timor Leste (TL).

“Ami hamutuk UNFPA fo formasaun ba profisionál saúde sira kona-ba kuidadu emerjensia obstretika no neonatal hodi bele haforsa kapasita ba ita nia mediku sira hotu iha sistema saude nasional nian ba futuru nune’e hamenus taxa mortalidade inan ho bebé iha ita-nia rain,” hatete Diretór Jerál INSP-TL, Nevio Sarmento, ba jornalista sira, iha salaun INSPTL,Comoro Dili, loron segunda feira (23/062025).

Nia hateten, formasuan nee rasik fo ba Nediku Espesialista sira iha Hospitál Nasionál Guido Valadares (HNGV) Hospitql Referal Baucau, Maliana,RAEOA, sentru komuntaria sira iha Dili,Viqueuqe,Same,Ermera Manatuto, Covalima no Atauro, durante loron 10 nia laran.

“Formasaun nee durante loron 10 ba profisional sira hotu neebe mai husi Munisípiu sira, inklui Dili neebe total mediku sira hamutuk nain 12,”nia dehan.

Nia esplika, formasaun ida nee atu hamenus taxa mortaliddae inan no bebe, tanba nee mak politika Ministeriu Saude nian hakarak tebes atu hasae konhesimentu sira nunee bele hamenus taxa mortalidade sira.

Iha fatin hanesan, Reprezentante UNFPA iha Timor Leste, Navchaa Suren agradese ba Ministeriu Saude no INSP-TL ba sira nia lideransa no kompromisu neebe kontinua nafatin hodi hadiak saude inan no bebe foin moris iha Timor Leste. Hatoo mos agradede ba parseiru dezenvolvimentu sira, liu-liu ba Governu Japaun ba sira nia apoiu valiozu.

“Treinamentu ida nee hanesan parte husi viajen naruk ida. Hahu husi tinan 2018, hetan fundu husi Governu Austrália liu husi DFAT, no iha kolaborasaun metin ho Ministériu Saúde, UNFPA apoiu ona sesaun treinamentu EmONC hamutuk 14. Sesaun sira nee tulun ona hodi harii kbiit ba Mediku no Parteira sira, neebe mak hanesan primeiru respondedor durante emerjénsia inan no bebe foin moris. Ohin ita foti pasu importante ida ba oin ho treinamentu ba treinadór EmONC iha Timor Leste, neebe posivel ho apoiu husi Governu Japaun,” nia informa.

Nia dehan, esforsu ida nee objetivu hamutuk mak salva vida inan no labarik neebe foin moris. Fila-fila fornese neebe hetan treinamentu bele sai diferensa entre moris no mate. Fila-fila fasilidade neebe metin, aumenta posibilidade ba feto sira atu simu kuidadu tempu, ho respeitu, no ho kbiit bainhira sira presiza liu.

“Husi parte UNFPA reafirma ona kompromisu metin atu servisu hamutuk ho Ministeriu Saude no ita nia parseiru sira hodi hadiak asesu ba servisu saude inan no labarik foin moris ho kualidade aas, tuir prioridade Governu nian no vizaun boot liu tan kona-ba kobertura saude universál,” nia deklara.

Nunee Embaixador Japaun iha Timor Leste, Tetsuya Kimura koalia, UNFPA no INSP-TL neebe hamutuk organiza formasaun signifikativa ida nee, no ba partisipante sira hotu neebe hola parte iha inisiativa importante dezde tinan kotuk, Governu no povu Japaun apoia ona projetu ba hadia fasilidade sira ba kuidadu emerjensia baziku obstetrika no neonatal nian iha Sentru Saude Komunitariu sira, neebe implementa husi UNFPA. Iha ambitu projetu nee, Japaun fo ona subvensaun ho montante milhaun US$ 7 hodi kontribui ba hadia saude materna no neonatal iha Timor-Leste.

“Hanesan ita boot sira hatene, saude materna no perinatal sai nafatin dezafiu ida neebe urjente liu iha nasaun, dala barak tanba atrazu sira iha intervensaun medika neebe kauza hosi infraestrutura neebe la sufisiente no falta profisionál saude sira neebe qualifikadu. Atu rezolve kestaun sira nee, Japaun apoia konstrusaun no reabilitasaun ba fasilidade sira Kuidadu Emerjénsia Obstetríka no Neonatal nian (EmONC) iha sentru saude komunitariu hamutuk rua-nulu (20), fornese ekipamentu Mediku esensial, promove konsiensia entre komunidade, no oferese programa formasaun sira hanesan ida neebe ita loke ohin,” Tetsuya Kimura haktuir.

Nia informa, nuudar nasaun ida neebe koloka seguransa umana no kobertura universal de saude iha sentru husi nia polítika kooperasaun dezenvolvimentu nian, Japaun fiar katak labele husik ema ida iha kotuk liu-liu inan no kosok-oan sira neebe foin moris iha risku durante isin-rua no partu.

“Ami rekonhese katak kuidadu saude ho kualidade iha nivel komunidade nian maka xave atu salva moris no harii sosiedade sira neebe reziliente no inkluziva. Ho espiritu ida-nee maka Japaun apoia inisiativa ida nee,” nia koalia.

Nuudar fornesedor kuidadu saude, ita boot sira nia konhesimentu, dedikasaun, no kompaisaun sei determina futuru kuidadu maternu no neonatais iha Timor Leste. Japaun komprometidu nafatin atu servisu hamutuk ho Governu no povu Timor Leste, hodi apoia dezenvolvimentu saude neebe sustentavel, lidera husi nasaun nee rasik.

(jen)

Share it :

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *