DILI, STLTIMORLESTE.com – Ekonomista Timoroan, João Mariano Saldanha, Ph.D, nuudar Fundador/Prezidente João Saldanha University (JSU) hatete, universidade neebe nia lidera prepara matenek nain sira atu kontribui ba dezenvolvimentu nasional iha Timor Leste (TL) no prepara Timoroan atu kompete iha mundu internasional.
Fundador/Prezidente JSU, João Mariano Saldanha hato’o kestaun nee liu husi diskursu iha serimonia Graduasaun da-toluk ba finalista nain 22 iha Kampus Usuleu, Hera, Dili, Sesta (5/9/2025).
Serimonia graduasaun nee hetan partisipasaun husi Ministru Interior, Francisco da Costa Guterres, Ph. D, diretor jeral iha Ministeriu Ensinu Superior Siensia no Kultura, Adidu Edukasaun iha Embaixada Indonezia, diretur Jeral iha Fundu Dezenvolvimentu Kapital Humanu, konvidadu seluk no inan-aman graduadu sira.
Fundador/Prezidente JSU, Joao Mariano Saldanha, hatete agora daudaun matenek nain JSU nian, Executive Vice President, Salvador Gedeon Soares, Ph.D, kontribui ba iha asuntu ASEAN nian, nuudar Asesor xave iha Ministeriu Negosiu Estranjeiru (Foreign Affairs) ho Ministeriu Komersiu Industriu (MKI) atu prepara Timor-Leste sai Membru ASEAN iha Outubru 2025.
“Neebe JSU go internasional ona ho iha knaar importante iha nasaun Timor Leste. Ita hein katak prezensa JSU bele kontribui barak liu tan ho diak liu tan ba dezenvolvimentu nasional ho partisipasaun Timor-Leste iha foru international,” hatete Joao Mariano.
Nia mos hatete katak ba oin universidade neebe nia lidera sei servisu hamutuk ho universidade sira seluk, li-liu ho Harvard University, Amerika ho Oxford University iha United Kingdom. Fundador/Presidente JSU uluk estuda ho halu peskiza iha universidade rua nee ho too agora sei mantein kontaktu diak.
Board of Advisers JSU iha Professor nain rua husi Harvard (Prof Emeritus Peter Timmer ho Professor Jay Rosengard) ho ida husi University of Oxford, Professor Emeritus Peter Carey.
“Ita sei lao neineik maibé bebeik,” tenik Joao Mariano.
Fundador/Prezidente JSU nee hato’o parabens ba graduadu, inan-aman ho parenti sira neebe akompaina graduadu sira. “Ohin loron ita hotu kontenti tanba oan sira liu tan ona faze ida iha sira nia vida. Ohin loron JSU gradua dahuluk Lisensiatura (BA Honors) iha Estudu Lingua ho gradua dahuluk mos iha Arkitetura ho Planu Urbanu (BSc) no mos kontinua gradua BSc iha Ekonomia ho Negosiu (Economics and Business). Alein de nee, halu sertifikasaun da-lima ba Foundation Program (Ano Zero). Ano Zero hatudu katak preparasaun estudante sira diak tebes tanba ajuda sira atu kontinua estudu iha nivel universitariu neebe rigorozu. Ba graduadu sira, JSU mós kontente katak ami kontribui ona ba ita-boot sira nia susesu hafoin hasoru dezafiu barak,” nia tenik.
Nia hatutan tan katak JSU marka pasu boot ida tan dezde tinan 2023, prosesu hanorin ho aprende iha Kampus Usuleu, sasan barak mak falta ho dalan mos at. Tanba nee, nia agradese ba staff sira, dosenti sira neebe ho pasiensia hanorin estudante ho pasiensia prepara sira to’o iha faze ida nee.
“Ohin loron ita iha sala 20 resin, Reitoria ho sala servisu ba School/Fakuldade, Sala Konferensia, biblioteka, ICT ho asesu ba internet iha kampus laran, inklui mos iha Auditoriu ida née. Ita mos sei finaliza konstrusaun Dormitoriu ba estudante 60-80 ho Biblioteka atu serbi diak liu tan Estudante ho Dosenti sira halu peskiza,” nia dehan.
Hanesan Fundador ho Presidenti, ho naran Komunidade Akademika JSU agradese ba Maromak, ba matebian sira, ba heroi sira tanba ho sira nia akompaina bele halu servisu sira nee.
“Tanba Maromak nia grasa, sakrifisiu herói sira ho matak malirin matebian sira mak fo forsa mai ita atu hateke ba oin servisu badinas hodi ho to’o tan iha faze ida nee, mesmu hasoru dezafiu barak,” katak Joao Mariano.
JSU mos agradese ba Governu liu husi Ministeriu Ensinu Superior, Siensia, ho Kultura ba supporta sira neebe sira hetan durante nee.
“Dala ruma ita diskuti malu. Maibe bele hetan solusaun. Buat sira nee hotu atu prepara estudante sira ga ita nia oan ho beioan sira diak liu tan,” nia sublinha.
Nunee mos JSU hato’o agradese ba FDCH neebe finansia estudante lubuk ida estuda iha área Arkitetura ho Planu Urbanu iha JSU.
“Ohin loron ita gradua dahuluk sira neebe tama iha 2021,” nia haktuir.
JSU mos hato’o agradese ba Ministeriu Finansa, Ministeriu Obras Publika, ho Banku Nasional Comersiu Timor Leste (BNCTL) neebe simu estudante JSU sira halu estajiu iha neba.
“Ho kontente ami fo hatene katak alumni JSU sira nebe gradua uluk ona hetan servisu hotu ona (100% employability). Balu servisu iha Banku Sentral Timor-Leste, iha Peace Corps, USA, Dili ho iha Kompainia Vinod Patel, Dili,” katak nia.
Fundador/Prezidente JSU, Joao Mariano Saldanha agradese mos ba inan-aman sira neebe fo fiar ba JSU prepara estudante sira nee.
“Produtu JSU mak nee ho ita hein graduadu sira bele servisu ho kontinua estuda atu too ba mehi ho moto JSU. Mehi ga Vizaun maka JSU atu kria ho dissemina koinesimentu liu husi peskiza kreativu ho lori benefisiu ba komunidade ka JSU nia lema maka atu kria no habelar koñesimentu liu husi inkéritu kriativu no lori benefísiu sira ba komunidade. JSU nia moto maka atu harii tradisaun inovativu, enprendedorismu, ho rezolve problema. Ba graduadu sira, hau hein katak ita-boot sira sempre mantein vizaun no misaun ho ita-boot sira iha neebé deit ita-boot sira iha, tantu kontinua ita-boot sira-nia estudu, halao peskiza, ka serbisu iha organizasaun oioin tantu iha rai-laran ka internasionál. Ita-boot sei sai JSU nia oin no embaixadór ba ita-boot nia Almameter,” hatete Joao Mariano.
Nia mos hatete katak, ba oin JSU sei halakon fazeadamente Programa BA ho BSc tinan tolu (Baxarelatu) ho fokus ba BA/BSc tinan hat ga honors (Licenciatura). Nunee mos sei loke estudu pós-Graduadu sira hanesan Mestradu ho Doutoramentu aban bainrua. Maibe buat barak mak sei presiza halu, liliu hadia fasilidade ba estudante, dosente ho staff sira atu estuda ho servisu diak liu tan.
JSU sei rekruta tan dosenti full time barak liu tan. Oras nee dosenti JSU sira sei estuda iha rai liur, inklui iha Worschester Polytechnic Institute, Massachusetts, USA, University of New South Wales, Monash University, University of Queensland, ho Flinders University iha Australia.
“Ita foin mak iha servisu hamutuk ho University of Malaya, Malaysia. Fulan Abril 2025 liu ba JSU asina MoU ida atu servisu hamutuk iha área peskiza, Interkambiu dosenti ho estudante ho hasae kapasidade (capacity building). Dosenti ho staff JSU sira atu hola Mestradu ho Doutoramentu iha Universiti Malaya aban bainrua. Universiti Malaya no 1 iha Malásia, no 3 iha Sudueste Asiatiku ho no 58 iha mundu tuir Agensia Ranking Universidade mundial QS World University Rankings 2026,” nia haktuir.
Iha Abril 2025 liu bá, JSU iha onra atu organiza Workshop ida kona-ba Pobreza no Dezigualdade iha Sudeste Aziátiku: Integraliza Objetivu Dezenvolvimentu Sustentável sira iha nee iha JSU Kampus Usuleu serbisu hamutuk ho Universidade Malaya.
Workshop partisipa husi Profesor sira husi Malasia, Singapura, Thailandia, Indonésia, Vietnam, Laos, Kamboja, Myanmar, ho China.
Prosedimentu sira husi Workshop sei publika husi Springer Nature, publikasaun akadémika ida neebé iha reputasaun diak iha mundu. Livru nee edita hosi Profesór sira hosi Universidade Malaya, Universidade Xiamen, Xina no JSU.
Iha nivel nasional, JSU tenta atu kontribui ba dezenvolvimentu Timor-Leste. Semana liu ba, 29 Augustu 2025, Fundador/Presidenti hanesan ekonomista hetan honra sai orador iha Seminar Evento Internasional nebe organiza husi Ministeriu Komersiu Industria (MKI) ho topiku Timor-Leste Vision 2050 and Industrialization.
Iha 1 Augustu 2025 hetan mos privilejiu husi Ministeriu Planeamento ho Investimentu Estratejiku (MPIE) sai orador ho tema National Development Bank, Timor-Leste Vision 2050, Development Strategies. Iha 26 Setembru 2025, hetan konvite husi UNESCAP (United Nations Economic and Social Commission for Asia and Pacific) atu koalia konaba Timor-Leste 2050 and husi parte Infrastructure.
JSU sei servisu makas atu kontribui ba dezenvolvimentu nasional Timor Leste tinan 25 mai tuir Vizaun 2050.
Ikus liu, parabens dala ida tan ba graduadu ho inan-aman sira. Parabéns mos ba dosenti ho staff JSU sira neebe servisu makas ho pasiensia to’o ohin loron JSU bele hetan rezultadu diak lubuk ida. Nune mos ba Komisaun Organizadora Gradusaun datolu neebe lidera husi Gretha Pereira Soares, BSc, Internal Quality Assessment JSU. “Parabens ba imi nia servisu diak. Dala ida tan parabéns ba ita hotu,” hatete Joao Mariano.
Iha oportunidade nee. Belinha Gaspar Aparicio de Oliveira neebe tinan nee hanesan Estudante Excelente hatete, edukasaun laos fasil hanesan ema hotu koalia, maibe ho grasa Maromak nian mak nia finaliza duni. Sem Maromak buat hotu la to’o nia rohan.
Serimonia Graduasaun nee hanesan Graduasaun dahuluk ba Honors (Lisensiatura) ba estudu lian (Language Studies), BSC ba Arkitetura ho Planu Urbanu, BSC Ekonomia ho Negosiu (Economics and Business), ba dala rua ho For Sertifikadu, da lima ba Foundation Program.
Jornalista: Mikael M. Mau / Jeniche da Costa
Editor: Mikael M. Mau







