Falur Halo Abertura ba Ezersisiu CARAT 2025

Foto: STL/EST 1

DILI, STLTIMORLESTE.com – Xefe Estadu Maior Jenerál FALINTIL-Forsa Defeza Timor-Leste (F-FDTL) Tenente-Jenerál, Domingos Raul “Falur Rate Laek Laek ofisialmente halo abertura ba Ezersisiu CARAT 2025, iha Estadiun Munisipal Dili.

Iha abertura nee Xefe Estadu Maior Jenerál FALINTIL-Forsa Defeza Timor-Leste (F-FDTL) Tenente-Jenerál, Domingos Raul “Falur Rate Laek” hateten, Ezersisiu CARAT 2025 nee sei kontribui signifikativu boot tebes ba protidaun operasional F-FDTL nian abilidade atu garante seguransa maritima no parseira entre TL no EUA.

“Ho satisfasaun klean ba neebe mak hau dedika ba ita boot sira iha abertura Ezersisiu CARAT 2025 neebe sei halao iha loron 22-26 Setembru 2025, inisiativa ida nee reprezenta laos husi deit ezersisiu militar konjunta ida, maibe mos materializasaun parseria estratejiku entre TL no Estadus Unidus Amerika nian, bazeia ba valor komun no kompromisu kompartiladu ba estabilidade no seguransa regiaun pasifiku nian,” dehan Tanente Jeneral Domingos Falur Rate Laek ba jornalista sira iha Estadiu Munisipal Dili, Segunda nee (22/09/2025).

Nia dehan, Ezersisiu CARAT 2025 nee atu hasae nivel interabilidade entre F-FDTL no Marino Estadus Unidus nian liu husi prosedimentus operasional patrionizadu familarizasaun ka ekipamentus ho teknolojia avansadu sira.

Tanente Jeneral Domingos Falur Rate Laek afirma, signifikadu husi Ezersisiu CARAT 2025 nee relevante ho Ezersisiu partikular kontestu rejional no internasional iha momentu hasoru dezafius komplexu ho mundu dimensional ba seguransa Maritima nian.

“TL nasaun maritimu ho tasi neebe mak luan ho rekursu maritimu neebe mak signifikativu, boot tebes, seguransa maritimu reprezenta pilar fundamental ba soberania nia, no dezenvolvimentu ekonomiku abilidade no konhesimentu neebe sei fo durante loron lima nee, iha importansia no estratejiku ida ba ita nia forsa defeza sira nia futuru,” dehan Falur Rate Laek.

Iha fatin hanesan, Capitaun Matthew Scarllett hatutan, Ezersisiu CARAT 2025 previlegiu ida hodi reprezenta Marina Estadus Unidus nia, hanesan simbolu ida husi kompromisu ba parseria sira iha mundu tomak.

“Ida nee hanesan previlejiu ida atu reprezenta Mariña EUA nian iha maneira ida neebe klean, enkuantu indo-pasifiku sai nafatin rejiaun ida neebe kritiku iha mundu, ezersisiu CARAT 2025 hanesan simbolu ida husi ami nia kompromisu ba ami nia parseria sira iha mundu tomak,” katak Capitaun Matthew.

Nia dehan, durante tinan 13, Mariña EUA no ekipa Forsa Defeza Timor Leste partisipa hamutuk hodi bele hametin ami nia abilidade sira hodi asegura Maritima no espasu aereo hodi halo rejiaun nee seguru.

“Hodi rezolve dezafiu sira hamutuk, ami bele habelar ami nia konhesimentu no ami nia abilidade sira hodi asegura ambiente Maritimu ida neebe estavel liu iha rejiaun seguru iha indo-pasifiku,” hakotu nia.

Jornalista: EST 1
Editor: Xisto Mendonça

Share it :

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *