Rekonsiliasi Veteranus TL-RI Ezemplu ba Nasaun Konflitu

KAER LIMAN - Xefe delegasaun veteranus Indonezia, Major Jeneral Reformadu, Komaruddin Simanjuntak akompanha husi Tenente Jeneral Kiki Syahnakri no Adidu Defesa iha KBRI Dili, Koronel (Arm) Hengky Sweeto Parsaoran kaer liman ho Xefe Estadu Maior F-FDTL, Tenente Jeneral Domingos Raul Falur Rate Laek iha ambitu hasoru malu iha Kuartel Jeneral Fatuhada, Dili, Kuarta (8/10/2025).

DILI, STLTIMORLESTE.com – Prezidente Veteranus Indonezia nian ka Ketua Umum Persatuan TNI Angkatan Darat (PPAD), Major Jeneral Reformadu, Komaruddin Simanjuntak deklara katak rekonsiliasi entre veteranus Republika Indonezia (RI) no Timor Leste (TL) ezemplu ba nasaun sira neebe sei iha konflitu hela ka funu rohan laek, hanesan Iraun, Palestina, Israel no sel-seluk tan.

“Saida mak Indonezia no Timor Leste halo nee ezemplu globál neebé la akontese iha nasaun seluk. Realidade hatudu katak konflitu entre Israel-Iraun, Palestina-Israel, seidauk rezolve to’o ohin loron. Hau fiar katak konflitu sira iha mundu nunka fó benefísiu ba komunidade. Tanba nee, bainhira ita hakotu pasadu, ita haree oinsá ita bele harii família neebé forte no diak liu. Mai ita lalika hanoin ba pasadu, maibe haree ba futuru. Nee mak ami nia esperansa,” dehan Komaruddin Simanjuntak ba jornalista sira hafoin fo omenajen ba Herois e Martires da patria iha Jardin Herois e Martires da Patria Metinaro, Kuarta (8/10/2025).

Veteranus Indonezia hamutuk ema nain 82 inklui Tenente Jeneral Reformadu, Kiki Syahnakri vizita TL relasiona ho Aniversariu Forsa Armada Tentara Nasional Indonezia (TNI) ba dala 80 neebe selebra ona iha loron 5 fulan outubru tinan 2025.

Iha vizita nee, veteranus Indonezia nian akompanha husi Adidu Defesa iha KBRI Dili, Koronel (Arm) Hengky Sweeto Parsaoran neebe hetan seguransa masimu husi Polisia Militar (PM) F-FDTL.

Jeneral fitun rua nee informa katak vizita nee hanesan simbolu dame nian, liu-liu atu hanoin hikas no fó onra ba herois sira husi Indonezia no TL neebe luta ba independensia no bele dehan rekonsiliasaun entre veteranus nasaun rua nian.

“Ida nee sinal ida diak tebes ba ami. Prova mak ita nia seguransa iha fronteira lao diak tebes, maske dala ruma akontese konflitu kiik oan, maibe lider sira husi nasaun rua nian rezolve lalais. Kuandu ami katuas sira nee tuur hamutuk ona problema rezolve lalais ou ita nia joven sira tuur hamutuk hodi buka solusaun ba problema. Ida nee mak ezemplu global neebe la akontese iha nasaun seluk, liu-liu nasaun sira neebe iha konflitu la iha rohan,” nia haktuir.

Nia dehan, veteranus Indonezia neebe vizita TL nee, maioria sira neebe uluk iha nee kuaze tinan sanulu ba leten, maioria senior hotu. Veteranus barak mak hakarak vizita TL, tanba sira iha memoria barak ho TL.

“Hau lori sira mai atu hanoin hikas no fó onra ba eroi sira, tantu husi Indonézia no ita-nia maun-alin sira neebé luta ba ukun rasik-an. Hau hanoin katak relasaun ida-nee labele para iha nee. Hau sei planeia, karik kada tinan iha loron 5 fulan Outubru, aniversariu Forsa Armada TNI sei halo peregrinasaun hanesan nee. Nunee, ita nia oan sira komprende katak ita ida-idak luta iha pozisaun neebé la hanesan. Nee laós duni pontu. Oinsa fornese istoria neebe diak ba jerasaun foun sira atu labele repete konflitus neebe ita la kompriende,” nia realsa.

Nia hato’o agradese entidade hotu neebe simu sira ho diak hahu husi Aeroportu Internasional Prezidente Nicolau Lobato, Komoro, Dili, no durante sira nia atividade tomak hanesan halo pregrinasaun ba TMP Seroja Dili, Jardin Herois e Martires da Patria Metinaro, hasoru malu ho veteranus sira, Lere Anan Timur no sira seluk.

“Wainhira ami tun iha aeroportu Timor Leste, ami sente orgullu no laran haksolok tebes haree ami nia maluk funu-nain sira neebé nunka hateke fali ba pasadu, maibé konsidera ami nuudar maun-alin. Ami apresia tebes no hetan benvindu ida-ne’e estraordináriu. Ami mai tanba ami saudades Timor Leste, no ami hakarak atu hanoin laós deit nuudar nasaun soberanu ida maibé mós tanba ami saudades ami-nia maluk sira iha luta, maski ami kaer pozisaun neebé la hanesan iha tempu neebá. Hau apresia ho espíritu no aten-barani nee, no maski ami komprende ona, relasaun entre nasaun rua, governu sira, povu, no ema ida-idak, maka estraordináriu. Prova mak Xanana Gusmao, Ramos Horta, Lere no hotu-hotu iha relasaun diak no hau mos iha relasaun diak ho oan mane husi saudozu David Alex. Ami hotu luta hamutuk, la haree ba ida-nee. Prova mak ita sempre mantein relasaun diak ba malu, no labarik Timoroan sira neebé estuda iha Indonézia husi Sabang to’o Merauke sempre simu ho laran-manas,” katak Komaruddin.

Iha fatin hanesan, Prezidente Konsellu Kombatente Libertasaun Nasional Timor Leste, Vidal de Jesus Riak Leman hateten, veteranus sira husi Indonezia vizita Jardin Herois e Martires da Patria Metinaro nee importante tebes. Hotu-hotu kontente, agradese ba vizita ida nee.

“Ohin, sira mai kari aifunan iha Kruz Boot no vizita rate Saudozu Xavier do Amaral no haree mos Saudozu Nicolau Lobato nia fatin, rai kuak iha hela maibe ruin to’o agora seidauk hetan. Tanba nee, ita kontenti tanba ita nia jenerais sira mai husi Indonesia no sira nee uluk komandante. Ami sei koalia ho sira no husu sira fatin rai Saudozu Nicolau Lobato nia ruin, atu nunee veteranus husi Timor Leste bele hasai,” katak Vidal de Jesus.

Serbisu Hamutuk
Entretantu, Xefe Estadu Maior FALINTIL-FDTL, Tenente Jeneral Domingos Raul Falur Rate Laek hateten vizita delegasaun veteranus Indonezia iha TL atu hametin lasu kooperasaun amizade nian. Istoria funu nian sai hanesan memoria hatutan ba jerasaun tuir mai.
Jeneral fitun tolu nee konsidera vizita nee hanesan parte ida atu konhese fila-fali malu, hafoin fahe malu iha funu tinan 24 nia laran.

“Ita mai konhese malu fila-fali, atu rekonhese malu katak, istoria halo Timor-Leste nee, ita hotu hamutuk mak halo istória, lakon ita mak lakon hamutuk no manan mos ita mak hamutuk,” dehan Falur ba jornalista sira iha Kuartel Jeneral F-FDTL Fatuhada, Dili, Kuarta (08/10/2025).

Falur dehan, istoria funu nian sai hanesan ona memoria hatutan ba jerasaun tuir mai, tanba nee hamutuk hotu-hotu selebra susesu independensia, nunee oinsa hateke ba oin ba distinu nasaun no povu nian entre nasaun rua.

Iha biban nee, Jeneral Falur Rate Laek lansa mos idea balu ba veteranus TNI nian, oinsa kria kooperasaun forti liu, hodi servisu hamutuk.

“Hau ohin lansa tiha ona idea katak, ami-nia asosiasaun F-FDTL kria dadauk ona, neebe ami hakarak servisu hamutuk nafatin ho sira, para depois ita hadia ami-nia hanoin pareser ba poder desidor deside distinu rua nee nian”, nia fundamenta.

Nia hatutan, hanoin no pareser neebe F-FDTL fo ba iha sira iha setor barak, ligadu ba defeza no militar nian no sira seluk tan neebe lori benefisiu ba nasaun nian.

Iha fatin hanesan, Major Jeneral Reformadu, Komaruddin Simanjuntak konsidera katak, sira nia vizita ba iha Kuartel-F-FDTL furak no importante tebes, atu kria unidade no amizade.

“Ami mai iha nee, hasoru malu ohin loron nian nee diak tebes. Ami delegasaun mos apresia ba Jeneral F-FDTL nian hamutuk ho povu sira tun direita ba bundaran simu ami ho diak tebes”, nia dehan.

Nia hakuir katak, los duni iha istoria funu durante tinan 24 nian iha tempu Timur Timur nian, posizaun husi Indonesia nian diferente, maibe hotu-hotu hamutuk esforsu tantu husi TL no Indonesia.

“Maibe ohin ita hasoru malu no tur hamutuk hanesan persahabatan ka belun diak. Tanba nee espera katak, ho hasoru malu nee relasaun entre nasaun rua nee diak liutan ba futuru,” katak nia.

Alein de hasoru malu ho Jeneral Falur, delegasaun veteranus Indonezia hasoru mos Embaixador Indonezia ba Timor Leste, Okto Dorinus Manik.

Jornalista: Jeniche da Costa / Mikael Mali Mau
Editor: Mikael Mali Mau

Share it :

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *