DILI, STLTIMORLESTE.com – Prezidente Republika (PR) Jose Ramos Horta propoin muda sede Organizasaun Nasoins Unidas (ONU) ba Emiradu Arabe Unidu (UAE), iha Simeira Mundial Governu nian.
Prezidente Republika Jose Ramos Horta hatoo kestaun nee wainhira koalia iha Simeira Mundial Governu nian 2026 iha Dubai, liu husi hatoo diskursu viziunariu ida hodi louva transformasaun Emiradu Arabe Unidu (UAE) nian husi knua peskador sira neebe simples nakfila ba “fatin pas nian” iha mundu.
Hodi foti fali kestaun istoriku Deklarasaun Fraternidade Umana 2019 nian, Nain ba Premiu Nobel nee propoin mudansa radikal iha governansa global, hodi sujere katak orden mundial foun ida tenke mosu husi Penínsular Arabia.
Tuir Komunikadu Sesta (06/02/2026) hatete, importante liu tan nia husu atu muda Sede ONU nian ba UAE, hodi hateten katak sentru diplomasia global nian tenke besik liutan ba pursentu rua-tolu (2/3) umanidade iha Sul Global neebe fahe istoria hanesan kona-ba kolonizasaun no luta ba liberdade no dignidade.
Prezidente foti pilar tolu neebe indispensavel ba estabilidade internasional, toleransia, mediasaun no solidariedade umanitaria hodi temi UAE nia susesu iha mediasaun ba troka prizioneiru funu entre Rúsia-Ukrania, no kbiit boot hodi fo ajuda umanitaria iha Gaza nuudar ezemplu prinsipal.
Xefe Estadu nee enfatiza katak modelu UAE nian prova katak dame neebe sustentavel bele hetan liuhusi diplomasia nonook no kompromisu, laos liuhusi konfrontasaun.
Ramos Horta husu ba líder mundial sira atu adota estrutura pratika sira nee hodi hadia lakon moral husi deznorden mundial atual, hodi lao ba sistema ida neebe fo prioridade ba de-eskalasaun no respeitu ba soberania estadu nian.
Hodi reflete kona-ba Timor Leste nia jornada rasik, Prezidente fahe mensajen poderoza ida kona-ba reziliensia, hodi ilustra oinsa “sosiedade ida neebe naksobu” bele transformadu ba demokrasia neebe moris liuhusi pasiensia no rekonsiliasaun.
Prezidente Ramos Horta mos foti kestaun progresu sosial nasaun nian neebe boot tebes, inklui esperansa moris neebe sae ba tinan 70 resin no kreximentu korpu mediku husi doutor nain 19 deit iha tempu foin independensia ba nain 1.400 iha ohin loron.
Hodi taka ninia intervensaun, Ramos Horta husu lideransa etika no reforma urjente ba instituisaun global sira, hodi reafirma fali Timor Leste nia kompromisu hodi luta ba dame no dignidade umana nuudar membru ativu iha komunidade internasional.
(eme)







