DILI, STLTIMORLESTE.com – Asosiasaun Defisiente Timor Leste (ADTL) fahe formasaun ba membru sira hodi salva guarda ba labarik no fraude importante ba Ema ho Defisiensia (EhD).
Iha biban nee Diretor Ezekutivu Asosiasaun Defisiente Timor Leste (ADTL), Cesario da Silva ba jornalista sira iha salaun Jão Paulo Komoro, Segunda (23/03/2026) hatete, objetu husi formasaun nee atu hametin responsabilidade moral no profisional iha membru organizasaun ADTL nian iha Timor Leste.
Diretor hatete, formasaun nee hanesan polítika salvaguarda, protesaun labarik no fraude importante ba ema ho defisiensia, tanba situasaun real neebe akontese iha Timor Leste hatudu ema ho defisiensia sempre sai objetu ba sosiedade enjeral.
“Ita nia objetu husi formasaun nee atu hametin responsabilidade moral no profisional iha membru organizasaun ADTL nian iha Timor Leste. Entaun liu husi formasaun nee importante atu kombate violensia hasoru labarik no asegura katak labarik sira hetan protesaun masimu,” dehan nia.
Diretor hatete, ohin fo formasaun ba membru organizasaun sira durante loron rua, loron dahuluk foka ba polítika salvaguarda hodi haforsa organizasaun nee nia polítika atu oinsa bele haree kona-ba polítika protesaun ba feto no labarik-feto no koalia mos kona-ba fraude. Situasaun sira nee mak bele hatudu organizasaun nia kapasidade forte.
No formasaun ba loron daruak sei kontinua ba formasaun advokasia nian, neebe sei liga liu ba planu asaun nasional no konvensaun ba ONU direitu ema ho defisiensia.
Aleinde nee iha membru ADTL iha organizasaun 28 no kada organizasaun neebe partisipa formasaun nain rua ka tolu entaun kuaze ema nain-40.
Nunee mos Prezidente Board husi Asosiasaun Defisiensia, Crecencia Madeira de Deus hatutan, formasaun nee importante ba ema ho defisiensia hasae sira nia kapasidade, no ohin loron laos deit mai aprende dokumentu ka polítika sira mai atu hametin responsabilidade moral no profissional iha organizasaun.
“Tanba ita koalia kona-ba polítika protesaun labarik, prevensaun ba Sexual Exploitation, Abuse and Harassment (SEAH), polítika anti-fraude no integridade organizasaun. Ida-nee laos deit regra ka dokumentu administrativu. Maibe ida nee kona-ba seguransa, dignidade, no direitu umanu,” katak nia.
Nia dehan, labarik sira liu-liu labarik ho defisiensia iha risku boot atu hetan violensia, abuzu no esplorasaun. Tanba nee, organizasaun tenke sai fatin ida neebe seguru, konfiavel no proteje sira. Tanba polítika SEAH fo orientasaun klaru ba ema hotu atu prevene situasaun abuzivu, rekonhese sinal sira husi abuzivu no responde ho responsabilidade no transparensia hanesan lider no membru organizasaun.
“Ita hotu iha dever atu la tolera forma ida deit. Nunee mos kona-ba anti-fraude no integridade, ita tenke garante katak rekursu sira uza ho chek no transparente,” haktuir nia.
Nia sublina, desizaun sira halo ho onestidade no organizasaun halo servisu ho konfiansa husi publiku. Integridade laos deit buat ida neebe koalia maibe buat ida neebe pratika loron-loron, polítika sira sei laiha signifikavu se la implementa iha pratika. Mudansa loos komesa husi atetude ema nian. Tanba nee ema hotu tau impotansia no atensaun ho siriedade atu partilla esperiensia no kompromete katak tenke aplika buat neebe aprende.
(eme)







