DILI, STLTIMORLESTE.com – Prosesu kona-ba uma neebe lokaliza iha Aldeia Bekusi Kraik, Suku Bekora, Postu Administrativu Kristu Rei, desizaun Tribunal nian remata ona, tanba nee mak Tribunal mos hasai mandadu ezekusaun.
Prosesu ida nee Autor ka Ezekuente mak Manuel Sarmento no Reu ka Ezekutadu mak Salvador Guterres.
“Prosesu nee lao kleur ona kuaze tinan 4 ka tinan 5 demora oituan, importante mak Tribunal haruka nia ofisial ba atu haruka ezekutadu dezokupa objeitu emkauza, maibe ba ho derepente deit ezekutadu mos la prontu, tanba nee ezekutadu iha disponibilidade para atu voluntariamentre entrega objeitu de kauza nee iha loron 10 nia laran,” dehan Mandatariu Autor nian, Sergio Dias Quintas ba jornalista sira iha Kaikoli, Segunda (09/03/2026).
Nia dehan, hein took iha loron 10 nia laran Tribunal ba konfirma mak ezekutadu kontinua okupa nafatin objeitu emkauza, Tribunal tenke obriga ezekutadu sai, tanba ita hotu nuudar sidadaun tenke kumpri desizaun Tribunal nian.
Nia esplika, Reu nia kualidade muda ona ba ezekutadu signifika katak, desizaun nee tranzitu injulgadu tiha ona, tenke kumpri voluntariamente, se voluntariamente kumpri mak diak liu, duke Tribunal ba obriga mak sei haruka ezekutadu hasai nia sasan, no makina pezadu bele destrui uma neebe harii iha objeitu emkauza nee. No espera loron 10 nia laran ezekutadu voluntariamente dezokupa objeitu emkauza nee.
Mandatariu nee akresenta, se loron 10 mak nia la kumpri notifikasaun Tribunal nian, signifika katak Tribunal bele uza forsa hodi haruka nia sai, fiar katak ezekutadu sei kumpri desizaun Tribunal nian fo loron 10 hodi sai. Tanba situasaun neebe ezekutadu hasoru nee nia la iha hela fatin, no uma, fo tempu loron 10 ba nia hodi buka fatin hodi ba hela, tanba durante loron 10 nee laos mantein hela iha neeba nee lalos ida.
Aleinde nee ofisial justisa informa ona ba ezekutadu katak, loron 10 remata sira sei ba fali hodi hare sira voluntariamente dezokupa tiha ona objeitu emkauza nee ka lae, se karik voluntariamente dezokupa la iha problema, se sira la kumpri desizaun Tribunal nian maka Tribunal sei uza forsa.
Hatan kona-ba sei iha dalan atu halo rekursu ka lae, Mandatariu Autor nian dehan la iha ona dalan.
“La iha ona dalan, tanba desizaun tranzitu injulgadu tiha ona, Autor ho Reu desizaun tama ona tranzitu injulgadu signifika katak la iha ona Autor ho Reu, maibe ba iha Ezekuante no ezekutadu signifika katak, tenke kumpri desizaun nee,” afirma Sergio.
Nia argumenta, hanesan Defensor Publiku neebe fo asistensia tekniku gratuita ba Autor, prosesu nee Autor menan tiha ona mak Autor liu husi mandatariu hatama asaun Ezekutiva signifika katak, ezekuta desizaun neebe Autor menan ona Reu tenke kumpri, no ida nee maka mai ho asaun ida nia titulu ezekutiva parte neebe lakon tenke kumpri.
Nia informa, iha prosesu parte ida menan no parte ida lakon, tuir norma prosesual katak, ezekuante no ezekutadu, ida menan maka ezekuante ida lakon maka ezekutadu. Tanba nee ezekutadu tenke kumpri desizaun Tribunal nian.
“Hau sei la sai tanba dokumentus rezistensia, Dokumentus Nasional mos iha hau nia liman iha uma nee nia laran, buat hotu kompletu iha uma nee nia laran, hau husu imi nia komprensaun,” dehan Reu ka Ezekutadu Salvador Guterres, iha terenu banhira Ofisial sira lori karta ezekuasaun ba.
Nia hatutan, uma nee lider Xanana Gusmão mak fo osan ba nia hodi konstrui, tanba nee atu sai husi uma neeba tenke prezensa Lider Nasional nain tolu, no lider nain tolu nee fo autorizasaun ba nia no haruka nia sai mak nia foin bele sai.
Prosesu nee prezide husi Juiz Kolektivu, Edite Palmira, Joao Ribeiro, Antonio Do Carmo, Mandatariu Autor reprezenta husi Defensor Publiku Sergio Dias Quintas.
Tuir observasaun STL nian, iha terenu Ezekutadu la kopera hodi sai husi fatin neeba, tanba nee maka Ofisial Justisa Tribunal nian foti desizaun, halo karta ida hodi fo tan prazu loron 10 ba iha ezekutadu, hodi hamamuk fatin refere.
Tuir informasaun neebe iha, Reu no Autor laos ema seluk, maibe sira sei iha relasaun hanesan maun no alin.
(ter)







