Kompanhia Penseka ho Governu AutoridadeRealiza Serimonia Kultura Konstrusaun Estrada Saben

HAMULAK- Xefe Aldeia Saben, Abilio Ili hamulak ba aihan lulik hafoin realiza serimonia kultura ba projetu emerjensia alargamentu estradas iha Aldeia Saben, Suku Bobometo, Postu Administrativu Oesilo, Rejiaun Administrativa Espesial Oecusse-Ambeno (RAEOA), neebe halao husi kompanhia Penseka. iha serimonia kultura nee, Akompanha husi Koordenador ZEEDOA, Hercolanu de Sousa reprezenta Prezidente Autoridade RAEOA ho Asesor Asuntu Sosial, Agustinho Caet nomos Diretor Rejional Infraestrutura, Remigio Nuno Sila ho ekipa tekniku sira iha Saben. (Foto: STL/Joseph Koa)

OESILO, STLTIMORLESTE.com – Kompanhia Penseka, Lda ho Governu Autoridade Rejiaun Administrativa Espesial Oecusse-Ambeno (RAEOA), iha loron Tersa (17/02/2026) realiza serimonia kultura hodi husu lisensa ba rai lulik saben Oecusse ba reabilitasaun estrada iha Aldeia Saben Oesilo neebe fronteira direitamente ho Napan-Kefamenanu Indonezia, tinan 25 TL independensia foin governu loke izolamentu infraestrutura estrada nee ho klasifika projeitu emerjensia.

Serimonia kultural nee hahu ho simu Koordenador Zona Ekonomia Espesial ba Dezenvolvimentu Oecusse-Ambeno (ZEEDOA), Herculano de Sousa reprezenta Prezidente Autoridade RAEOA akompanha husi Diretor Rejional Infraestrutura, Remigio Nuno Sila ho Estrutura, Jestor Postu Administrativu Oesilo, Xefe Departementu Agua no Saneamentu nomos autoridade lokal sira ho Bidu, tara tais no hatoo liafuan Benvindo ho lia dadoli (Takanab) husi katuas lia nain Aldeia Saben, Suku Bobometo, Postu Administrativu Oesilo, RAEOA nunee lao ain hodi observa Estrada neebe hamoos ona husi Kompanhia Penseka liu husi projetu emerjensia nee tanba nesesidade povu nian neeebe preokupa tinan barak ona.

Koordenador ZEEDOA, Herculano de Souza, reprezenta Prezidente Autoridade RAEOA, liu husi ninia deskursu dehan, ohin hamutuk ho komunidade Saben realiza serimonia kultura atu husu matak-malirin molok kompanhia ezekusaun projetu nee.

Iha tinan 2026, Governu liu husi Autoridade RAEOA klasifika projetu nee nuudar projetu emerjensia ho kilometru 1.850. Objetivu prinsipal mak atu fasilita asesu transporte, hasae atividade ekonomika no fo apoiu ba dezenvolvimentu iha area fronteira.

“Ita agradese ba Nono Governu Konstitusional, lideradu husi Primeiru Ministru (PM), Kay Rala Xanana Gusmão, liu husi Autoridade RAEOA, hahu realiza projetu emerjensia hodi hadia estrada iha Aldeia Saben, Suku Bobometo, Postu Administrativu Oesilo,” dehan nia.

Nia dehan, Komunidade neebe hela iha linha fronteira tenke hetan atendementu prioridade, tanba dadaun nee governu hakarak atu halo dezenvolvimentu hahu husi area rurais maka ba iha sentru kapital.

“Ita nia governu agora hakarak halo dezenvolvimentu husi area rurais, tanba nee komunidade Oesilo, Aldeia Saben nuudar baranda uma nasaun RDTL, tenke hadia uluk atu nunee dignifika estadu nia imajen, molok ema too kapital Oecusse, tanba nee apresia, hahu ohin ba oin, governu fo prioridade no husu ba autoridade sira nomos povu atu serbisu hamutuk ho kompanhia hodi garantia obra nee ho diak,” dehan nia.

Iha biban nee, Diretor Rejional Infraestrutura, Remigio Nuno Sila agradese ba Autoridade lokal Suku Bobometo, liu-liu Xefe Aldeia Saben neebe sai matan, tilun no ibun ba governu, tanba nee ohin realiza serimonia kultural hodi hadia Estrada nee ho klasifikasaun projetu emerejensia.

“Ami hatoo agradesementu wain ba Autoridade lokal sira iha Oecusse neebe identifika povu nia problema no hamutuk ho kompanhia Penseka, halo pedidu ida ba Governu Autoridade RAEOA, tanba nee Autoridade RAEOA liu husi Diresaun Rejional Infraestrutura konsidera projeitu ida nee importante ba povu ninia nesesidade iha linha fronteira, nunee ohin governu hahu halo ona intervensaun ho aitem serbisu maka hamoos Estrada, ateiru ho rai henek tanba rai tahu, halo mos bee dalan iha Estrada ninin, inklui ponte balun iha area neebe nalihun ho bee iha tempu udan,” dehan nia.

Iha biban nee, Xefe Aldeia Saben, Abilio Ili, hatoo agradese ba Governu ba atensaun neebe fo ba infraestrutura nee tanba desde tempu Indonezia too ukun husi governu anterior, laiha autoridade ida atu tau matan ba kondisaun estrada Saben nee.

“Ohin loron hau sente kontenti no agradese ba Nono Governu neebe lidera husi Maun Boot Kay RAla Xanana Gusmao neebe hadia ona ami nia Estrada nee, desde tempu Indonezia too governu sira uluk, laiha autoridade ida hanoin ami hodi tau matan ba ami nia kondisaun estrada iha Saben tanba iha Oecusse ohin loron Suku 20 ona, maibe ami Aldeia Saben, foin primeirabes Governu Autoridade tau matan ba ami,” hateten Abilio Ili.

Iha biban nee mos komunidade Maria Oki hatoo agradese ba Autoridade RAEOA tanba bele hadia estrada atu fasilita movimentu komunidade, durante nee kuandu udan, rai tahu makaas, difikulta tebes movimentu povu, pior liu tan maka oan sira atu ba eskola, hiit deit sira nia sepatu too eskola maka foin hatais tanba rai tahu makaas.

“Hau hanesan reprezentante komunidade hosi Aldeia Saben agradese tebes tanba Autoridade RAEOA bele hadia ona ami nia estrada atu ami bele halo movimentu ho diak, tanba nee ba oin maske projeitu nee emerjensia, husu governu atu nahe ho alkatraun ou fui sumentu atu dignifika estadu nia naran iha linha fronteira inklui tau mos ai ahi eletrisidade atu naroman iha tempu kalan,” dehan nia.

Nia dehan, povu Saben hahu sai husi sira nia knua Kote, Kuatnana, Ume Besak no Tui, iha tinan 1979 muda sai ba iha OeSilo vila no muda tan husi Oesilo vila iha tinan 1980 ba Saben atual. Kondisaun estrada Saben durante tinan barak nia laran nunka hetan atensaun husi Governu kolonial Indonezia no hahu husi 20 Maio 2002 mos kontinua falta atensaun husi Governu TL.

Iha inisiu fulan Fevereiro 2026 mak foin hetan atensaun husi Governu Timor-Leste liu husi Autoridade RAEOA hodi hahu halao ona prosesu reabilitasaun ho kategoria emerjensia. Estrada nee tama iha kategoria emerjensia, tanba Governu lii-liu Autoridade RAEOA la preve osan iha plano orsamental tinan fiskal 2026 nian.

Estrada nee, desde tempu okupasaun too governu sira uluk, la hetan manutensaun adekuadu, maski lokalizasaun aldeia nee besik tebes ho nasaun vizinhu ho distansia menus husi metru 100, komunidade Saben kompostu husi uma kain hamutuk 200 resin infrenta difikuldade boot, liu-liu iha tempu udan tanba kondisaun estrada neebe aat no susar atu liu atu halo movimentu.

(jos)

Share it :

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *