Militar Nasaun 5 Realiza Ezersisiu “Harii Hamutuk 2025” ho Susesu

ENTREGA SERTIFIKADU - Komandante Kompanhia Enjenaria, Kapitaun Paulino Correia da Costa, entrega sertifikadu ba soldadu F-FDTL sira neebe hola parte iha Ezersisiu Harii Hamutuk 2025 iha ambitu serimonia enseramentu Ezersisiu Harii Hamutuk iha Unidade Apoiu Servisu (UAS) Metinaro, Dili. (Foto: STL/Mikael Mali Mau)

DILI, STLTIMORLESTE.com – Militar husi nasaun lima (5) kompostu husi Timor Leste nuudar uma nain, Australia, Estadu Unidus Amerika (EUA), Nova Zelandia no Japaun neebe halao ezersisiu “Harii Hamutuk 2025” durante fulan ida nia laran, hahu husi 25 Agostu to’o 24 Setembru 2025 ho susesu no hodi hametin liu tan lasu maun alin.

Ezersisiu Harii Hamutuk 2025 neebe involve militar husi nasaun 5 nee, remata ho serimonia enseramentu neebe partisipa husi Embaixador Japaun ba Timor Leste, Tetsuya Kimura, Embaixador Estadu Unidus Amerika, Embaixador Australia no Embaixador Nova Zelandia iha Timor Leste inklui adidu Defesa iha Embaixada Indonezia, Koronel (Arm) Hengky Sweeto Parsaoran.

Serimonia enseramentu ezersisiu Harii Hamutuk 2025 ofisialmente diriji husi Xefe Estado Maior das Forcas Armadas, Brigadeiru Jeneral Jose da Costa Soares “Trix” liu husi parada militar neebe komanda husi Komandante Kompanhia Enjenaria, Kapitaun Paulino da Costa “Terdede” neebe halao iha Unidade Apoiu Servisu (UAS) ka Sentru Instrusaun Komandante Nicolau Lobato (CICLN) Metinaro, Dili, Kuarta (24/09/2025).

Serimonia enseramentu Ezersisiu Harii Hamutuk 2025 mak marka finalidade ba atividade ezersisiu neebe dezenvolve durante fulan ida nia laran hahu husi loron 25 fulan Agostu to’o loron 24 fulan Setembru tinan 2025 ho finalidade sira hanesan, treinamentu konstrusaun, vertikal no horisontal neebe halao ona iha baze Metinaro, Baze Naval Hera, no Baze Komponente Forsa Trestre Baukau.

“Ohin marka konkluzaun susesu ba Ezersisiu Hari Hamutuk testamentu ida ba ita nia kompromisu metin atu harii forsa defesa ida neebe kualifikadu, profesional, no reziliente ba ita nia rai doben Timor Leste,” hatete Xefe Estadu Maior Forsa Armada, Brigadeiru Jeneral Jose da Costa Soares “Trix” iha serimonia enseramentu Ezersisiu Harii Hamutuk 2025 iha UAS Metinaro.

Nia dehan, durante ezersisiu treinamentu komprensivu ida nee ita nia pesoal sira hatudu dedikasaun no profesionalizmu esepsional enkuantu domina abilidade militar no teknika krusial sira neebe sei serve ita nia nasaun iha tinan hirak tuir mai. Ambitu husi formasaun neebe halao reflete natureza multidimensional husi operasaun militar modernu no ita nia kompromisu ba exelensia iha area hotu-hotu.

Tuir Brigadeiru Jeneral Jose da Costa Soares, husi manutensaun ekipamentu pezadu nian ba konstrusaun horizontal no vertikal, ita nia enjeneiru sira hadia sira nia abilidades hodi harii no sustenta infraestrutura neebe ita nia forsa sira defende ba. Ita militar sira hadia sira nia profisiensia iha manutensaun arma kiik no enjenaria kombate nian, inklui kapasidade purifikasaun bee mos neebe mak importante kapasidade sira neebe esensial ba prontidaun operasional iha ambiente saida deit.

Perisia teknika neebe hetan iha soldadura, manutensaun ba motor kiik no supervizaun ba fatin konstrusaun nian sei sai folin boot laos deit ba operasaun militar sira, maibe mos hodi apoiu esforsu dezenvolvimentu ita nia nasaun nian. Ita nia pesoal mediku hadia sira nia abilidade salvamentu, enkuantu ita nia espesialista sira aihan asegura katak ita nia forsa sira hetan nafatin nutrisaun diak no prontu ba misaun.

“Hasae ita nia kapasidade sira sinais nian no operasaun sira iha postu komandu nian hametin ita nia abilidade ba komunikasaun neebe efetivu no komandu neebe desisivu. Mentoria ba ita nia Instrutor Treinamentu Fiziku sira garante prontidaun fiziku kontinua ba ita nia forsa sira, enkuantu formasaun manutensaun ro kiik sira habelar ita nia kapasidade operasional maritima,” tenik nia.

Brigadeiru Jeneral Jose da Costa Soares esplika kata Harii Hamutuk neebe signifika “serbisu hamutuk” enkarna espiritu kooperasaun, apoiu mutuo no kompromisu kompartilhadu neebe define ita nia forsa defeza. Ezersisiu ida nee laos deit dezenvolve abilidade individual, maibe mos hametin lasu maun alin neebe halibur ita iha ita nia servisu ba Timor Leste.

“Hau kongratula partisipante sira hotu ba imi nia profesionalizmu, dedikasaun no entuziasmu durante ezersisiu ida nee. Konhesementu no abilidade neebe hetan iha nee sei hasae ita nia prontidaun operasional no kontribui ba seguransa no estabilidade ita nia nasaun nian. Nuudar ita konklui Ezersisiu Harii Hamutuk 2025 ita sei lori ba oin espiritu exelensia, kooperasaun, no aprendizajen kontinuu neebe karakteriza atividade formasaun sira nee hodi serbi ho onra no distinsaun. Hau agradese ba imi hotu no dezeja seguru ba imi ida-idak nia rain,” dehan nia.
Envolve 250 Militar
Ezersisiu Harii Hamutuk 2025 neebé halao iha Timor-Leste tinan nee konsege konstrui kazerna ida ba forsa Komponente Navál Hera.

Ezersisiu Harii Hamutuk nuudar ezersisiu ida neebé halai liu ba servisu enjenaria militár neebé hanaran enjenaria kombate no tinan nee envolve militár 230.

Iha oportunidade nee, Reprezentante Embaixadór Austrália iha Timor-Leste, Edward Wilson haktuir katak, ezersisiu Harii Hamutuk tinan 2025 ho objetivu atu hasae kapasidade forsa defeza nian hodi hasoru dezafiu kompleksu no rekerimentu modernu ida nian.

Nia dehan, iha erzersisiu Harii Hamutuk tinan nee ita fornese kazerna ba soldadu sira iha komponente forsa Naval Hera, komesa hadia servisu uma kakuluk kuartel forsa F-FDTL terrestre no sistema eletrisidade iha Kuartel Baukau”, nia hatete.

Nia informa, liu husi ezersisiu tinan ne’e militár sira konsege halo fatin ba parajen karreta no motór iha kapela CICLN Metinar, halo treinamentu konjunta, treinamentuhalo kampu futsál iha kampu Metinaro, halo eventu kantina matak iha Dili iha ne’ebe fornese apoia kulinaria ba komunidade sira no fornese, treinamentu ba komunidade sira, inklui halo engineira kombate ba porifikasaun ne’ebé hanaran Alas kiik no manutensaun jestaun konstrusaun bote ki’ik ba militár komponente Navá no apoia lojistika balun.

Nia dehan, Ezersisiu Harii Hamutuk durante semana neen hanesan teste ida katak buat saida de’it nasaun sira tenke servisu hamutuk ba iha objetivu koletivu ida.

“Harii Hamutuk la’ós de’it kona-ba infrastrutura no treinamentu, maibé atu harii iha istória forti entre Austrália no Timor-Leste. Ida ne’e reprezenta lideransa Timor -Leste ne’ebé forte”, nia afirma.

Edward hateten, ezerisisiu Harii Hamutuk la’ós de’it atu treinamentu, maibé hasae kapabilidade militár hodi ajuda militár sira bá futuru ne’ebé envolve iha ezersisiu ne’e hamutuk garante pás iha rejiaun no Estadu ne’ebé prospeiru no respeitu sobernu.

“Ita hakarak haree ba futuru no responde konjuntamente ba dezafiu seguransa rejionál sira.Iha ne’e duni iha Timor Leste mak ita sei aprende hamutuk treinu hamutuk no.buras”, nia afirma.

Nia fó parabens ba militár nasaun lima ne’ebé partisipa iha erzersisiu Harii Hamutuk ne’ebé lao di’ak.

“Ha’u fó parabens ba ita boot sira hotu, ne’ebé harii iha ezerisisiu harii hamutuk 2025. Fulan ida ne’e inkrivel tebes tanba iha konstrusaun, treinamentu hametin hametin relasionentu iha okaziaun sira hotu”, nia konklui.

Ezerisisiu Harii Hamutuk nudar meu hametin relasaun militár sira garante seguransa iha rejiaun Indo-Pasífiku.

Nunee mos, Enkarregadu Negósiu Estadu Unidus Amérika, Bruce Begnell haktuir katak ezersisiu ida nee nuudar vizaun kolletivu ida ba iha rejiaun Indo-Pasífiku.

“Ba ita nia parseiru sira husi Austrália, Nova Zelándia, Japaun, ita boot sira afirma iha nee afirma vizaun kolletivu ida Indo-Pasifiku liu duni ba ema hotu. Ita boot sira nian dedikasaun no respeitu mutuo no mós aliserse ba ita-nia futuru neebé ita kompartilla”, tenik nia.

Tuir nia, Ezersisiu Harii Hamutuk nee láos oportunidade ba militár sira atu hadia deit ekipamentu maibé prepara militár sira nia mentál hodi hasoru dezafiu saida deit iha futuru. Tanba nee, nia agradese ba militar sira neebé tuir ona ezersisiu Harii Hamutuk tinan nee iha Timor Leste.

“Lori Estadu Unidus Amerika nia naran agradese ba ita boot sira-nia parseria ho ita boot sira-nia kompromisu ba Indo Pasífiku neebé seguru no forte liu tan. Ami hein atu hamutuk fila fali ho ita boot sira iha tinan oin”, katak nia.

Iha sorin seluk, Embaixador Japaun iha Timor Leste, Tetsuya Kimura hateten, ezersisiu Harii Hamutuk nee nuudar momentu importante ida ba forsa auto defeza Japaun neebé sei la haluha tanba nee nudar momentu amizade atu militár sira bele fahe esperiensia ba malu.

“Japaun iha kompromisu ida atu kontinua kooperasaun servisu hamutuk ida nee”, nia afirma.

Nunee mos, Enkarregadu Negósiu Nova Zelándia, Chelsea Robert hateten, partisipasaun forsa armada Nova Zelándia iha erzersisiu Harii Hamutuk tinan nee folin ba manutensaun armamentu no soldadura.

“Nova Zelándia valoriza tebe-tebes atu partisipa iha erzersisiu multi nasionál sira hanesan dalan ida atu hametin ita-nia kooperasaun ho Timor-Leste nuudar nasaun uma nain ba erzersisiu ida nee no nasaun kolega sira seluk hanesan Estadu Unidus Amérika, Austrália no Japaun”, nia dehan.

Serimonia enseramentu Ezersisiu Harii Hamutuk 2025 remata ho koa keek no toast sampania no han hamutuk.

Jornalista: Mikael Mali Mau
Editor: Mikael Mali Mau

Share it :

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *