MJDAK Husu Juventude Prepara Aan Simu Estafeta Dezenvolvimentu Nasaun

FOTO HAMUTUK - Husi karuk Adidu Edukasaun no Kultura KBRI Dili, Prof. Dr. Tasrifin Tahara, MS.c, Ministru Juventude, Desportu, Arte no Kultura (MJDAK) Nelio Isaac Sarmento, Embaixador Indonezia iha Timor Leste, Okto Dorinus Manik, Diretór Jerál Ensinu Superiór Ministériu Ensinu Superiór Siénsia no Teknolojia Repúblika Indonézia, Khairul Munadi no Sekretariu Estadu Arte no Kultura, Jorge Soares Cristovao, foto hamutuk hafoin loke loke Espozisaun Ensinu Superior 2025 iha Sentru Kultura Indonezia ka Pusat Budaya Indonezia (PBI) Dili. (Foto: STL/Mikael Mali Mau)

DILI, STLTIMORLESTE.com – Ministru Juventude Desportu Arte no Kultura (MJDAK), Nelio Isaac Sarmento husu ba juventude sira atu prepara aan ho edukasaun, tanba estafeta dezenvolvimentu nasaun nian sei monu ba juventude sira nia liman nuudar futuru nasaun.

Ministru Nelio Isaac Sarmento hato’o mensajen nee bainhira hato’o diskursu iha eventu espozisaun ensinu superior 2025 neebe organiza husi KBRI Dili iha Sentru Kultura ka Pusat Budaya Indonezia (PBI) Kaikoli, Dili, Tersa (28/10/2025).

Eventu espozisaun Ensinu Superior 2025 espesialmente abertura husi Embaixador Indonezia iha Timor Leste, Okto Dorinus Manik akompanhia husi Diretór Jerál Ensinu Superiór Ministériu Ensinu Superiór Siénsia no Teknolojia Repúblika Indonézia, Khairul Munadi, Adidu Edukasaun no Kultura iha KBRI Dili, Prof. Dr. Tasrifin Tahara.

Aleinde Ministru Juventude, Desportu, Arte no Kultura (MJDAK) Nelio Isaac Sarmento, marka prezensa mos Sekretáriu Estadu Ensinu Sekundáriu Jerál no Ensinu Sekundáriu Tékniku Vokasionál Timor Leste, Domingos Lopes Lemos, Prezidente Konsellu INCT, Jose Cornelio Guterres, Diretor Ezekutivu ANAAA, Nilton Diamantino Paiva Mau, Sekretáriu Estadu Arte Kultura (SEAK), Jorge Soares Cristovao, reprezentante ensinu superior iha Timor Leste no emprezariu estatal no privadu Indonezia nian iha Timor Leste.

Liu husi diskursu, MJDAK Nelio Isaac Sarmento hato’o agradese ba KBRI Dili nia inisiativa realiza espozisaun ensinu superior 2025, neebe fo oportunidade ba estudante Timor Leste atu kontinua sira nia estudu iha Indonezia.

Nia dehan, eventu ida nee realiza hafoin loron rua Timor Leste ofisialmente sai membru ASEAN ba dala 11. Tuir nia, tama ba ASEAN hanesan responsabilidade ida atu mantein rejiaun ida-nee nuudar forsa teknolójiku.

“Ohin, Embaixada Indonézia iha Dili realiza eventu ida neebé fó benefísiu tebes ba Timoroan sira no iha kompromisu atu servisu hamutuk entre nasaun rua nee iha área edukasaun nian. Lideransa barak iha Timor Leste nee alumni Indonezia. Tanba nee, Timoroan sira neebe ohin mai iha nee no reprezentante ensinu superior sira neebe partisipa iha espozisaun ida nee katak laos deit haruka estudante Timor-oan sira ba estuda iha Indonézia, maibé importansia kolabora ho profesór no instituisaun sira hodi prepara traballadór profisionál sira,” katak Ministru Nelio Isaac.

Nia hatete, Governu Timor Leste komprometidu no iha ona planu atu fó prioridade ba edukasaun. Kada tinan Governu Timor Leste aloka orsamentu ba rekursu umanu liuhosi fornese bolsa estudu ba Timoroan sira atu estuda iha rai liur, laos deit iha Indonezia, maibe mos iha nasaun oi-oin.

“Liu husi fatin ida nee hau husu ba joven sira atu preparaan diak liu husi edukasaun. Eventu ohin loron nee hanesan oportunidade ida diak ba joven sira atu kontinua estuda iha rai liur hodi dezenvolve ita nia nasaun. Futuru nasaun nee iha imi nia liman. Imi preparaan diak ho edukasaun, tanba loron ruma estafeta dezenvolvimentu nasaun nian sei monu ba imi nia liman nuudar futuru nasaun,” tenik Ministru Nelio Isaac.

Embaixada Republika Indonezia ka KBRI Dili iha loron 28 too 30 Outubru realiza espozisaun Ensinu Superior 2025 iha Sentru Kultura Indonezia ka Pusat Budaya Indonezia (PBI) Dili neebe partisipa husi 65 universidade Indonezia.

Embaixador Indonezia iha Timor Leste, Okto Dorinus Manik liuhosi diskursu iha abertura espozisaun ensinu superio 2025 nee hateten, espozisaun ida nee laos ajenda anual deit, maibe manifestasaun ida husi komitmentu governu Indonezia nian atu hametin kooperasaun iha area edukasaun no kultura entre Indonesia no Timor Leste.

“Tinan ida nee, espozisaun edukasionál nian koinside ho adezaun ofisiál Timor-Leste nian iha ASEAN, neebé akontese iha Malázia iha loron 26 Outubru 2025. Ho Timor Leste nia adezaun ba ASEAN loke kapitolu foun ba hasae kooperasaun entre nasaun rua nee iha área edukasaun no kultura,” tenik Embaixador Okto Dorinus Manik.

Embaixador Okto Manik mos hato’o apresiasaun ba reprezentante 65 universidade Indonezia partisipa iha eventu espozisaun ensinu superior 2025 iha Timor Leste.

Entretantu, Diretór Jerál Ensinu Superiór Ministériu Ensinu Superiór Siénsia no Teknolojia Repúblika Indonézia, Khairul Munadi haktuir lori Ministériu Ensinu Superiór, Siénsia, no Teknolojia Repúblika Indonézia nia naran, hato’o apresiasaun klean ba universidade partisipante sira hotu no ba Adidu Edukasaun no Kultura neebé hahú ona atividade ida nee.

“Iha era teknolojia neebé aselera no konetividade globál, kooperasaun ensinu superiór laós deit kona-ba troka estudante sira, maibe ida-nee mós reprezenta manifestasaun konkreta ida hosi diplomasia konhesementu nian. Liu husi diplomasia konhesementu, universidade sira serve hanesan ponte entre nasaun sira, liga ideia sira, harii konfiansa, no haburas solidariedade entre komunidade sira,” dehan Khairul Munadi.

Eis Adidu Edukasaun no Kultura KBRI iha London nee mos hatete, espozisaun ensinu superiór ida-nee simboliza Indonézia nia abertura ba kolaborasaun neebé dignu no fó benefísiu ba malu. Iha Indonézia, Prezidente Prabowo Subianto estabelese ona ajenda prioridade nasionál ualu (8), ida maka hametin rekursu umanu no peskiza nuudar fundasaun ba kreximentu ekonómiku bazeia ba inovasaun.

“Iha kontestu ida-nee, Ministériu Ensinu Superiór, Siénsia, no Teknolojia Indonezia kumpre mandatu ida-nee liuhosi movimentu no paradigma neebé subliña importánsia asesu, kualidade, relevánsia, no impaktu tanjível husi ensinu superiór ba dezenvolvimentu nasionál no globál. Ami hakarak servisu hamutuk hodi harii ekosistema peskiza no inovasaun neebé metin, laós deit hamosu konhesementu foun, maibé mós produz solusaun konkreta ba dezafiu umanitáriu, ambientál no ekonómiku sira,” tenik Khairul Munadi.

Iha kontekstu nee, Khairul Munadi konsidera Indonézia no Timor Leste hanesan nasaun rua neebé iha relasaun maun no alin, fahe istória kulturál no iha esperansa ba futuru ida neebé prósperu liu.

“Ami-nia kompromisu ba kooperasaun ensinu superiór hetan afirmasaun husi Ministériu Peskiza no Teknolojia no Embaixadór Timor-Leste ba Indonézia, Roberto Sarmento de Oliveira Soares, iha inísiu tinan 2025. Liuhusi kolaborasaun ida-nee, ami hakaas-an atu habelar oportunidade aprendizajen ba estudante Timor Leste sira hodi estuda iha Indonézia no hametin kolaborasaun entre universidade sira iha nasaun rua nee,” nia dehan.

Nia mos esplika katak dezde tinan 2016, liu rihun rua atus nen (2.600) estudante Timor Leste estuda ona iha universidade oioin iha Indonézia. Númeru ida-nee laós deit estatístika ida, maibé demonstrasaun tanjível ida kona-ba amizade neebé vibrante no buras entre nasaun rua.

“Ba oin, ami bele habelar ami nia kolaborasaun liuhosi universidade maun-alin sira, mobilidade estudante no profesór sira, peskiza konjunta, kapasitasaun, no bolsa estudu sira,” nia konklui.

Iha fatin hanesan, Adidu Edukasaun no Kultura iha KBRI Dili, Prof. Dr. Tasrifin Tahara informa katak espozisaun nee hatudu kompromisu Governu Indonézia nian atu habelar asesu ba ensinu superiór ba povu Timor Leste.

Nia dehan, eventu anual nee inisia hosi Embaixada Indonézia iha Dili liuhosi Adidu Edukasaun no Kultura nuudar kolaborasaun edukasionál neebé boot liu entre Indonézia no Timor Leste no plataforma importante ida ba jerasaun foin-sae Timor-Leste nian hodi esplora oportunidade estudu iha universidade prestijiadu oioin iha Indonézia.

“Ami hein katak jerasaun joven Timor Leste nian bele aproveita oportunidade ida nee hodi hetan edukasaun ida ho kualidade iha Indonézia no dezenvolve kapasidade rekursu umanu superiór”, hatete Tasrifin Tahara.

Nia dehan, espozisaun tinan ida-nee nian maka boot liu dezde nia inisiativa iha tinan 2016. Antes nee, eventu ida neebé hanesan rejista rekorde vizitante hamutuk 5.147 iha tinan 2024, neebé halo ida nee sai hanesan espozisaun edukasaun nian neebé boot liu iha Timor Leste.

“Tinan-tinan, entuziazmu hosi partisipante sira kontinua aumenta, tantu iha kuantidade no kualidade, hosi universidade no vizitante sira neebé partisipa. Iha tinan 2024, númeru vizitante sira nian maka besik 5.000, no iha tinan 2025, universidade hamutuk 65 hosi provínsia oioin iha Indonézia, hosi Aceh to’o Papua mak partisipa,” katak nia.

Tuir dadus husi Ministériu Edukasaun Timor Leste, oras nee daudaun iha estudante nain 11.147 neebé ativu estuda iha universidade oioin iha Indonézia. Númeru ida-nee aas tebes kompara ho estudante internasionál sira hosi nasaun sira seluk neebé estuda iha Indonézia. Ida-nee hatudu konfiansa povu Timor-Leste nian ba kualidade edukasaun iha Indonézia.

Nia mos dehan, dezde nia operasaun iha tinan 2016, Sentru Kultura Indonesia (PBI) fasilita ona bolsa estudu hamutuk 2,168 ba estudante timoroan sira iha nivel edukasaun oioin, husi diploma to’o programa lisensiatura, mestradu, no doutoramentu, liuhusi eskema bolsa estudu kompletu, bolsa estudu parsiál, no bolsa estudu neebé fornese husi governu Indonézia no Governu Timor Leste.

Nia afirma katak PBI nia prezensa laós deit meius ida atu promove edukasaun maibé mós símbolu tanjível ida ba diplomasia edukasionál no kulturál entre nasaun rua nee.

Nia esplika mos katak aleinde bazar informasaun edukasaun nian, espozisaun nee hatudu mós ajenda prinsipál rua seluk: teste iha fatin—prosesu selesaun admisaun direta neebé halao hosi universidade partisipante sira—no enkontru parseria entre universidade Indonézia no parseiru edukasaun Timor-Leste nian hodi hametin kolaborasaun akadémika, peskiza, no troka estudante sira.

Espozisaun ida nee mós reflete relasaun bilaterál neebé metin entre Indonézia no Timor Leste, iha neebé edukasaun nuudar ai-riin xave ba diplomasia entre nasaun rua nee.

Eventu loron tolu nee loke ba públiku ho gratuita hosi tuku 9:00 dadeer too tuku 5:00 lokraik, Oras Timor-Leste. Estudante, profesór, inan-aman, no públiku neebé iha interese atu halao sira nia estudu iha Indonézia hakat mai iha PBI atu tuir no aproveita oportunidade folin-boot ida-nee.

Universidade Indonezia neebe rejista ona atu partisipa iha espozisaun ensinu superior 2025 nee maka Universidade Negeri Semarang, Universidade Negeri Surabaya, Universitas Pembangunan Nasional “Veteran” Jawa Timur, Universidade Pembangunan Nasional Veteran Yogyakarta, Universidade Sulawesi Barat, Universidade Halu Oleo, Universidade Terbuka, Universidade Negeri Gorontalo, Fakuldade Kedokteran Universidade Jenderal Soedirman, Universidade Islam Negeri AM Sangadji Ambon, Universidade Sam Ratulangi, Manado, Universitdade Mercu Buana Jakarta, Universidade Tunas Pembangunan Surakarta, Universidade Ahmad Dahlan, Universidade Widyatama, Universidade Pakuan, BINUS University Online, Universidade Pancasila, Universidade Tribhuwana Tunggadewi Malang, Universidade Aisyiyah Yogyakarta, Universidade Islam Riau, Universidade Hang Tuah, Surabaya, Universidade Muhammadiyah Buton, Universidade Dayanu Ikshanuddin Baubau, Universidade Muhammadiyah Sorong, Universidade Bali Internasional, Fakuldade Ekonomia no Bisnis – Universidade Pasundan, Universidade Esa Unggul, FH Universidade Atma Jaya Yogyakarta, Universidade Kristen Duta Wacana (UKDW) Yogyakarta, Universidade Boyolali, Universidade Muhammadiyah Palu, Universidade Prima Nusantara Bukittinggi, Universidade Kristen Satya Wacana (UKSW) Salatiga, Universidade Edukasaun Muhammadiyah Sorong, Universidade Katolika Mandala Surabaya, Universidade Mega Buana, Palopo, President University, UKI Jakarta no Universidade Katolika Widya Mandira Kupang.

Nunee mos Institut sira mak hanesan, Institut Teknologi no Sains Bandung, Institut Pariwisata Trisakti, Institut Teknologi Nasional Malang, Institut Transportasi no Lojistika Trisakti, Institut Pertanian Bogor, Institut Pariwisata no Bisnis Internasional (IPBI), Institut Teknologi, Sains no Saude dr. Soepraoen Malang, Institut Teknologi no Bisnis STIKOM Bali, Institut Saude Medistra Lubuk Pakam, Institut Saude Deli Husada Delitua.

Politekniku sira maka Politekniku Negeri Kupang, Poltekes Kemenkes Kupang, Politekniku Negeri Bali, Politekniku Negeri Samarinda, Politekniku Saude Kemenkes Yogyakarta, no Politekniku Siber Cerdika Internasional. Ikus liu mak Trisakti College of Insurance Management (STMA), Koléjiu Saúde Maharani, Malang, Koléjiu Saúde Ospitál Ezérsitu Gatot Soebroto, Koléjiu Saúde Budi Luhur, Cimahi no Fakuldade Ekonomia Indonézia, Surabaya.

Jornalista: Mikael Mali Mau
Editor: Mikael Mali Mau

Share it :

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *