DILI, STLTIMORLESTE.com – Ministeriu Saude (MS) suporta husi United Nations Population Fund (UNFPA) hodi Selebra Loron Mundial Parteira ho tema “Parteira Sira Esensiál iha Krize Hotu-Hotu”.
Nia tenik, papél parteira hanesan lider no edukador ba komunidade, selebrasaun ba Loron Parteira fo reflesaun ida ba idak-idak katak, ohin loron ida nee papél parteira too iha neebe sira nia servisu ba inan no oan too iha neebe.
“Ita halo selebrasaun Loron Parteira, ita too ona iha neebe haree papel Parteira iha ita nia rai, despois ita haree ba tema ohin “Parteira Sira Esensiál iha krize Hotu-hotu”, maibe wanhira inan isin rua ida hasoru ona nia iha memomentu neeba nia sente krize nee iha neeba ona,” hatete Visi Ministru Saúde ba Operasionalizasaun Ospitál (VMSOO), Flávio Brandão Mendes de Araújo ba jornalista sira liu husi nia diskursu iha Salaun City 8 Manleuana, Dili, Sesta (09/05/2025).
Nia informa, parteira sira laos deit hein tempu krize, parteira ida neebe hasoru inan isin rua ida iha momentu neeba nia sente ona krize nee nia senti ona.
“Ita nia parteira sira loron-loron sempre hasoru krize, tanba inan isin rua hasoru ona nia, nia sente ona, tanba nia tenke hatene bebe nia saude iha inan isin, tanba nee papél importante tebes-tebes ba inan ho oan,” nia deklara.
Iha fatin hanesan, Prezidente Asosiasaun Parteira Timor Leste (APTL), Lidia Gomes esplika, Selebra Loron Mundial Parteira neebe monu iha loron 5 Maiu liu ba ho ida apresiasaun no agradese ba parte hotu-hotu neebe hamutuk hodi selebra loron Parteira nee lao ho diak.
“Selebrasaun Internasional ba tinan ida nee ho tema “Parteira Sira Esensiál iha Krize Hotu-hotu”. Ida nee refleta duni realidade neebe ita ultra pasa ona, laos deit iha tempu hakmatek nia laran, maibe liu-liu iha momentu krize naturál no pandemia boot liu neebe akontese iha ita nia rai laran hanesan inundasaun iha fulan abril tinan 2021 mai too iha pandemia Covid-19,” nia informa.
Nia koalia, parteira sira hamriik metin hodi salva inan no oan nia vida, sira hakat liu moto no sae foho no barani hasoru situasaun inserteza sira hodi proteje inan no oan sira.
“Iha loron Internasional Parteira ida nee, ami rekonese fo ondra no apresiasaun ba parteira sira hotu iha Timor Leste nomos iha mundu tomak, laos sai fundadora maibe sira mak sai linha primeiru salvasaun nian,” nia esplika.
Nia informa, sira laos deit marka prezensa wanhira inan atu partus, maibe sira mos marka prezensa iha momentu krize akontese hodi prova katak, parteira sira krítiku no importante tebes iha krize hotu-hotu.
Nia selebra loron Parteira nian, maibe parteira iha Timor Leste nee feto ida neebe forte duni,” sira nia papél ita bele haree iha tempu krize duni, momentu iha situasan Covid-19 nian, parteira sira bele organiza malu hodi fó nafatin atendimentu ba inan isin rua, tanba nee mos orgulhu ho parteira Timor Leste,” nia hatutan.
Nunee mos reprezentante UNFPA iha Timor Leste, Nevchaa Suren informa, ha’u nia ksolok boot bele mai hamutuk ho ita boot sira hotu iha loron ohin, iha komemorasaun ba Loron Mundiál Parteira nian, neebe selebra globalmente iha loron 5 fulan Maiu.
“Ho selebrasaun ba Loron Mundiál Parteira nian, ita fo onra ba parteira sira, ba sira nia servisus hodi salva vida nian neebe mak sai hanesan kuidadu nain ka kuidadora iha linha frente hodi fo salvaguarda ba saude inan no kosok-oan nian, no sai mos autor esensial iha kontestu dezenvolvimentu no iha situasaun umanitariu sira,” nia koalia.
Nia dekalra, tema selebrasaun ba tinan ida nee mak “Parteira sira Esensiál iha Krize hotu-hotu”, neebe husu atu fo rekonhesimentu boot liu tan ba parteira sira nia papél hodi servi sira nia komunidade iha tempu krize sira hanesan dezastre naturál, konflitu ka pandemia sira. Dala barak parteira sira mak sai fonte kuidadu dahuluk no dala ruma sai hanesan opsaun uniku hodi fo kuidadus no sira nia prezensa hodi salva vida ba pasiente sira.
Nia koalia, parteira sira neebe iha abilidade no kbiit bele fornese kuidadu saude neebe bele salva vida no esensial ba saude inan sira durante isin rua, partus, hahoris no iha períodu pos-partu. Parteira sira neebe treinadu ho diak bele fornese 90% husi informasaun no servisu saude seksuál no reprodutiva neebe komprensivu.
Nia haktuir, parteira iha TL sira laos deit sai hanesan kuidadu-l nain sira, sira mos hanesan edukadór, defensór, respondente dahuluk, no lian sira neebe ba komunidade sira fiar iha sira nia leet.
Proporsaun mortalidade inan nian mundiál (MMR) tun ona 40% entre tinan 2000 no 2023, husi numeru nee, inan neebe mate 328 tun ba 197 kada bebe neebe moris husi 100,000. Parteira sira halao papel boot ida hodi atinji redusaun ida nee. Maibe numeru diminuisaun tun neineik ona dezde 2015, no redusaun liu tán presiza esforsu barak liu tan, inklui investimentu iha parteira no iha parteira sira.
(jen)