PR Horta Hatoo Kongratula ba Xineza Selebra Tinan Foun

Prezidente Republika (PR), Jose Ramos Horta partisipa selebrasaun loron tinan foun Xineza. (Foto: Media PR)

DILI, STLTIMORLESTE.com – Prezidente Republika (PR), Jose Ramos Horta partisipa selebrasaun loron tinan foun Xineza neebe halao iha Palasiu Prezidensial.

Liu husi diskursu Segunda (09/02/2026) Prezidente Republika hatete, iha okaziaun festividade sira Festival Primavera nian Tinan Foun Xines 2026 Tema “Esperiensia Arte no Kultura Xineza nia Furak”.

“Ita hamutuk ho ema hotu hodi selebra Festival Primavera, Tinan Foun Xines nian, festividade ida neebe halibur ema milhaun atus ba atus iha mundu tomak. Festival ida nee simboliza renovasaun, esperansa, armonia família nian no koezaun sosial valor sira neebe metin iha tradisaun Xineza no neebe rezona makaas ho kultura no identidade povu Timor Leste nian. Husik hau hahu hodi hatoo hau nia agradesimentu sinseru ba Sua Exelensia Senora Embaixadora Wang Wenli, tanba antesipa ona selebrasaun sira nee no ba ninia laran luak hodi habelar festividade sira nee ba maluk hotu-hotu husi kultura Xineza iha Timor Leste, tantu sidadaun nasional no estranjeiru sira neebe hela iha ita nia rain,” dehan Prezidente Horta.

Prezidente Republika hatoo apresiasaun ba funsionariu no voluntariu sira Embaixada Republika Popular Xina nian iha Timor Leste no mos ba membru komisaun organizadora tomak, liu-liu ba artista no grupu kultural sira neebe sei oferese arte dansa, knananuk no muzika hodi fo onra ba Tinan Foun Xines neebe agora hahu daudaun.

Enkontru ida nee dedikadu ba “Esperiensia Arte no Kultura Xineza nia Furak”, maka testamentu moris ida ba amizade, komprensaun mutua no apresiasaun ba diversidade kultural neebe halibur povu sira.

Xefe Estadu dehan, tuir kalendariu solar husi astrolojia oriental, 2026 hahu ho influensia husi Cavalo de Fogo Yang, sinal ida neebe asosiadu ho movimentu, korajen, lideransa no transformasaun klean. Kuda simboliza progresu, dinamizmu no liberdade; elementu Ahi Yang reprezenta vitalidade, klareza objetivu nian no asaun desizivu. Hamutuk, sira hatudu ba tinan aselerasaun pozitiva ida nian, iha neebe aten-barani responsavel, otimizmu no vizaun estratejika sei sai xave atu hasoru dezafiu sira no kria oportunidade foun sira.

Ida nee mak tinan ida neebe favoravel atu aselera projetu estruturasaun sira, fortalese parseria rejional no internasional sira, no haburas kultura serbisu ida neebe dinamika, orientada ba rezultadu sira, sein lakon valor sira solidariedade nian, koezaun sosial, armonia komunitaria no respeitu ba malu neebe karakteriza povu. Iha nivel indivíduu sira, família sira no komunidade sira, 2026 konvida konfiansa, ultrapasa tauk no afirmasaun talentu sira nian.

Ida nee maka siklu ida neebe favorese ba edukasaun, formasaun profisional, kriasaun oportunidade ekonomika sira no reforsu espíritu komunitariu.

Nunee mos Embaixadora Xina ba Timor Leste, Wang Wenli hatoo agradese ba Prezidente Republika ho partsipante hotu neebe ohin hamutuk iha palasiu hodi partisipa iha Gala Kultura Ano Foun Xina 2026, hamriik hamutuk hodi selebra festa primavera xina”

“Tinan foun xines kuda nian besik ona, ita hotu halibur iha nee ba kalan kultural ida nee hodi hamutuk selebra festival Primaveira xines nian , Feriadu tradisional neebe signifikativu liu husi nasaun xines. Lori embaixada xina iha Timor Leste nia naran hakarak hatoo Bemvido ba Distintus Konvidadussira hotu . Bemvindo Espesial ba colegio tekniku vokasional ekonomia husi Guanxi nian neebe mai husi dok hodi anima eventu ida nee. Ami mos hakarak hatoo ami nia agradecemento wain ba palacio presidente ba ninia apoiu makaas no esforsu hotu hodi bele realiza eventu ida nee ho susesu,” dehan Embaixadora.

Embaixadora dehan Festa Primavera Xina mak feriadu tradisional neebe tuan liu no importante liu iha kultura Xineza, neebe promove valor sira hanesan dame, amizade no harmonia. Festa ida nee reprezenta mos valor universal sira hanesan harmonia iha família, inkluzividade iha sosiedade, no relasaun harmonioza entre ema ho natureza.

Ohin loron, Festa Primavera Xina hetan ona rekonesimentu husi UNESCO hanesan Patrimoniu Kultura Imaterial ba Umanidade. País barak iha mundu, inklui país 20 besik, inklui membru ASEAN 8, hatudu ona Festa Primavera hanesan feriadu nasional.

Embaixadora dehan, Xina no Timor Leste iha istoria naruk kona-ba interkambiu no amizade. Tuir estatístika, cerca 2% husi populasaun Timor Leste mak desendente xinesa, no besik ema xinesa 6.000 servisu no moris iha Timor Leste. Iha tinan ikus sira nee, ho aprofundamentu relasaun Xina-Timor Leste, Festa Primavera Xina sai hela parte ida husi moris sosial Timor Leste. Atmosfera “Ano Novo Xina” sai forte iha dalan dalan Dili nian. Nee hatudu klaru kona-ba integrasaun kultura Festa Primavera Xina ho kultura lokal neebe diversu, no mos reflete interkambiu ema-ba-ema neebe sai besik liu no kompreensaun mutua neebe aprofunda.

Nia hatutan, liu husi eventu ohin loron, embaixadora hein katak povu Timor bele sente direitamente kultura, kostume no tradisaun Festa Primavera Xina, no hamutuk ho povu xinesa simu alegria no atmosfera festiva.

(eme)

Share it :

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *