DILI, STLTIMORLESTE.com – Prezidente Republika (PR), Jose Ramos Horta hatoo saudasoens ba jornalista tomak neebe selebra loron Liberdade Imprensa.
Liu husi mensajen ba loron Liberdade Imprensa neebe selebra iha loron 3 fulan Maiu, Prezidente Republika hatoo saudasoens ba jornalista hotu neebe ohin selebra loron importante ba Liberdade Imprensa.
“Ohin, bainhira ita komemora Loron Mundial Liberdade Imprensa 2025, hau hatoo hau nia saudasaun kmanek ba jornalista sira hotu, profisional media sira, no defensor ba liberdade espresaun sira iha Timor Leste no iha mundu tomak, neebe tane aas pilar esensial sira demokrasia nian liu husi sira nia kompromisu ba lia-loos, transparensia no integridade informasaun nian,” katak PR Horta.
Prezidente dehan, Timor Leste nia viajen ba independensia hakerek husi jornalista barani sira neebe ariska sira nia moris atu partilha luta ba mundu. Sira nia korajen fo hanoin katak liberdade imprensa laos deit prinsípiu ida maibe direitu ida neebe manan ho susar no ezije protesaun no kuidadu kontínua.
“Iha Timor Leste ita halo ona progresu notavel iha dezenvolvimentu panorama media independente ida. Ita nia jornalista sira servisu la hatene kolen, dala barak iha sirkuństansia dezafiante hodi informa ita nia sidadaun sira no responsabiliza poderozu. Sira nia dedikasaun merese laos deit ita nia rekonhesimentu maibe ita nia protesaun neebe metin. Maibe iha mundu tomak ita haree tendensia neebe preokupante. Jornalista sira hasoru ameasa boot liu husi violensia fízika no intimidasaun too vijilansia dijital no kampanha dezinformasaun. Ezistensia intelijensia artifisial aprezenta oportunidade no dezafiu ba integridade media. Atake idak-idak ba liberdade imprensa mak atake ba ita-nia direitu koletivu ba lia-loos,” katak PR Horta.
Iha biban nee PR husu ba setor hotu sosiedade nian atu rekonhese katak imprensa livre serve ema hotu. Bainhira jornalista sira bele servisu la ho tauk, sosiedade sira buras ho konhesimentu no komprensaun.
“Bainhira ita refleta kona-ba loron importante ida nee, mai ita hanoin katak liberdade imprensa laos ideal abstratu maibe pratika moris ida neebe ezije vijilansia no apoiu konstante. Kaneta de facto, sei forte liu surik, so bainhira ita asegura katak nia portador sira bele hakerek sein tauk ka favoritizmu,” katak Horta.
Horta dehan, iha Loron Mundial Liberdade Imprensa ida nee nia hatoo gratidaun ba jornalista no profisional media sira hotu neebe sira nia servisu fortalese dialogu nasional no mantein nia sidadaun sira informadu. Hein katak kompromisu ba lia-loos kontinua ilumina dalan ba oin.
(eme)