DILI, STLTIMORLESTE.com – Prezidente Republika (PR), Jose Ramos Horta Kondekora Grau Kolar no Grau Medalha Orden Timor Leste ba Resipiente Internasional sira neebe fo kontribuisaun estraordinaria ba fronteira marítima iha tasi Timor.
Prezidente Republika Jose Ramos Horta kondekora Orden Timor Leste ba sidadaun estranjeiru hamutuk nain 15 neebe halo kontribuisaun estraordinaria ba estabelesimentu fronteira marítima Timor Leste nian ho Australia iha tasi Timor. Serimonia Ofisial nee realiza iha Palasiu Nobre Lahane, Kinta kalan (15/05/2025).
Iha dekretu formal ida (Dekretu Prezidensial Nu 39/2025) neebe asina iha loron 9 fulan Maiu tinan 2025, iha Palasiu Prezidensial Nicolau Lobato, Prezidente Ramos Horta rekonhese servisu folin boot husi peritu legal sira, diplomata sira, no profisional tekniku sira neebe fo apoia Timor Leste durante prosesu istoriku Konsiliasaun Obrigatoriu Nasoens Unidas nian neebe inisia iha fulan Abril tinan 2016.
Prezidente Ramos Horta kondekora Grau Kolar Orden Timor Leste nian ba matenek nain legal eminente nain 3 neebe halao knaar nuudar Konselheiru Senior kona-ba Lei Tasi nian mak hanesan Profesor Sir Elihu Lauterpacht (sidasaun Britaniku) – postumamente, Profesor Alan Vaughan Lowe (sidasaun Britaniku, Sir Michael Charles Wood (sidasaun Britaniku).
Prezidente Ramos Horta mos kondekora Grau Medalha Orden Timor Leste nian ba profisional hamutuk nain 12 ba sira nia kontribuisaun esepsional mak hanesan Embaixador Peter Taksoe-Jensen (Dinamarkes) – Prezidente Komisaun Konsiliasaun, Juíz Christian Rüdiger Wolfrum (Alemana) – Komisariu nomeadu husi Timor Leste, Juíz Abdul Gadire Koroma (Sierra Leoa) – Komisariu nomeadu husi Timor-Leste, Dr. Rosalie Balkin (Australianu) – Komisariu nomeadu husi Australia, Professor Donald Malcolm Macrae (Kanadianu/Nova Zelandia) – Komisariu nomeadu husi Australia, Dr. Garth Lindgren Schofield (Amerikanu) – Ofisial Senior, Tribunal Permanente Arbitrajen, Dr. Martin Anstice Earlston Doe (Kanadianu/Espanhol/Amerikanu) – Ofisial Senior, Tribunal Permanente Arbitrajen, Dr. Janet Legrand (Britaniku) – Eis Parseiru no Prezidente DLA Piper, Dr. Stephen Kenneth Kemp Webb (Australianu) – Diretor Enerjia Azia-Pasífiku, DLA Piper, Dr. Gitanjali Bajaj (Australianu) – Ko-Xefe Arbitrajen Internasional, DLA Piper, Dr. Robin William Cleverly (Britaniku) – Konsultor Tekniku espesializadu iha Jeolojia, Dr. Eran Nathan Sthoeger (Izraelita/Amerikanu) – Konsultor iha Direitu Internasional Publiku.
Liu husi diskursu iha Palasiu Nobre Lahane, Prezidente Republika Jose Ramos Horta hatete, estabelesimentu fronteira maritima permanente no reprezenta pasu importante iha Timor Leste.
“Estabelesimentu ba ita nia fronteira marítima permanente reprezenta ona pasu importante ida iha ita nia nasaun nia soberania,” dehan Prezidente Ramos Horta.
Prezidente Republika dehan, Resipiente sira nee hatudu kompromisu metin ba direitu internasional no justisa, ajuda Timor Leste nasaun foin-sae hodi hetan ninia teritoriu marítima no rekursu sira neebe lo-loos.
Nia hatete, Tratadu entre Timor Leste no Australia neebe estabelese fronteira marítima permanente asina ona iha fulan Marsu 2018 no tama iha vigor iha fulan Agostu 2019, marka susesu signifikativu ida iha Timor Leste nia viajen dezde restaurasaun independensia iha loron 20 fulan Maiu tinan 2002.
Realizasaun istoriku ida nee asegura Timor Leste nia direitu soberanu ba ninia rekursu marítima no reprezenta kulminasaun tinan barak esforsu diplomatiku, legal no tekniku. Tratadu Fronteira Marítima nee garante katak rekursu natural Timor Leste nian sei benefisia jerasaun atual no futuru sidadaun Timoroan sira.
Orden Timor Leste mak onra boot liu neebe bele fo husi Republika Demokratika Timor Leste. Ida nee estabelese atu rekonhese kontribuisaun estraordinaria ba nasaun, ninia povu no umanidade.
Atu rekonhesimentu ida nee husi Prezidente nuudar símbolu apresiasaun klean ba onradu idak-idak nia dedikasaun no kontribuisaun metin ba Timor Leste.
(eme)