ERMERA, STLTIMORLESTE.com – Sekretariu Estadu ba Igualdade (SEI) hamutuk ho Plan realiza loron Internasional ba feto rural, iha Munisipiu Ermera.
Tema ba komemorasaun Loron Internasional feto rural mak investe iha feto rural, nuudar prezervadora ba aihan no natureza dalan ba futuru sustentavel no reziliente.
Iha biban nee Sekretaria Estudu ba Igualidade (SEI), Elvina Sousa Carvalho, ba jornalista sira, iha Munisipiu Ermera, Kuarta (15/10/2025) hatete, ohin nee importante ba feto rural nunee liu husi komemorasaun ida-nee reprezentante lina Ministerial bele rona no hatene preokupasaun no rekomendasaun feto rural, nunee bele tau ba programa polítika hodi kontinua promove feto rurál nia talentu.
“Tema nee kondis ho itania situasaun rai laran no sai tema Internasional ida ba ami hodi foti tema. Tanba nee ita mai komemora iha Suku Leimea Kraik hodi sente mos loron Internasional ba Feto Rural,” dehan nia.
Membru Governu nee hatoo mensajen ba feto rural katak liuhusi papel no servisu neebe iha hanesan inan iha família neebe bele halo balansu ba servisu, inan soru nain, inan funsionariu ida iha Administrasaun Estadu nian.
Nunee mos Prezidente Grupu Mulher Parlamentar Timor-Leste (GMPTL), Aliança da Conceição Araújo hatutan, loron Internasional ba feto rural, neebe selebra iha 15 fulan Outubru, atu rekonhese no valoriza kontribuisaun boot neebe feto sira iha srea rural halo ba dezenvolvimentu ekonomiku, sosisal komunidade nian. Liafuan investe la deit hatudu ba osan, investe signifika fo oportunidade, foesperansa no konfiansa.
“Tanba bainhira ita investe iha feto rural, ita investe iha moris, iha natureza, no iha futuru Timor-Leste. Maibe ita la bele haluha katak feto rural enfrenta situasaun difisil, feto barak seidauk iha rai nia naran, la hetan oportunidade iha formasaun lideransa, infrenta obstaklu iha asesu ba saude no informasaun, Mudansa klimatika halo difisil,” dehan nia.
Nunee mos Xefe Suku Leimea-Kraik, Patriciano de Araújo agradese no apresia tebes ba Nonu Governu liu husi Sekretariu Estadu Igualdade (SEI), hili ona suku Leimea-Kraik hodi komemora loron Internasionál ba feto rurál.
“Tanba nee ami agradese tebes ba SEI hili ona ami-nia suku ida-nee hodi komemora loron importante ida nee lori membru Governu liuliu lina ministerial sira mai observa direta kondisaun moris komunidade suku referidu. Neebe enfrenta problema infrastrutura baziku bee-moos, estrada, inklui eletrisidade,” nia dehan.
Autoridade Lokal dehan, liuhusi komemorasaun ida-nee membru Governu sira bele hatoo ba nasional hodi buka solusaun rezolve fazeadamente nunee povu bele sente loloos benifísiu husi ukun-rasik an ida nee.
Iha komemorasaun nee feto rural sira mos halo kompetisaun kulinaria, loke feira ba produtu lokal. Orsamentu ba komemorasaun Loron Internasional ba Feto Rural nee SEI aloka US$ 4.000.
Serimonia hetan partisipa husi membru Parlamentu Nasional balun, reprezentante lina Ministerial, Reprezentante parseiru dezenvolvimentu hanesan Un Women, parseiru Plan internasional, sosiedade sivíl no komunidade hosi Postu Administrativu Hatolia A.
Jornalista: Emerenciana Pinto
Editora:Carme Ximenes







