TL Katoliku 99,6%, Nasaun Daruak Katolika iha Mundu, Laiha Violensia Politiku

Amu Papa Francisco selebra misa ho sarani sira iha Altar Tasi Tolu. (Foto: Espesial)

DILI, STLTIMORLESTE.com – Timor Leste (TL) 99,6% sai nasaun daruak katolika liu iha mundu hafoin vatikanu, no Timor laiha violensia politika no laiha krimi bazeia ba etnia ka relijiaun.

Kestaun nee hatoo husi Prezidente Republika Jose Ramos Horta liu husi nia diskursu iha komemorasaun loron 20 Maiu iha Palasiu Prezidensia Nikolao Lobato, Bairo Pite, Tersa (20/05/2025).

“Katoliku pratikante 99,6% halo Timor Leste sai nasaun daruak katoliku liu iha mundu, hafoin Sidade Vatikanu, iha neebe ita hotu moris iha armonia ho ita-nia maun-alin protestante no musulmanu sira. Ita laiha violensia polítika, tensaun ka krimi sira bazeia ba etnia ka relijiaun. Ita la iha krimi organizadu, asaltu armadu. Ita laiha utilizador droga makaas no trfiku droga,” dehan PR Horta.

Prezidente Republika hatete, Timor Leste nuudar demokrasia neebe joven, imperfeitu, no vibrante ozis dame, toleransia no liberdade nian, naroman demokrasia no trankuilidade neebe nabilan iha mundu turbulentu ida nee.

“Ita mak sosiedade ida neebe multikultural, multirelijiozu, multilinge no multietniku. Ita kompromete aan ho ita nia diversidade no pluralidade polítika. Ita mak sosiedade ida neebe nakloke ba mundu, tolerante no livre husi odiu,” dehan PR Horta.

Prezidente Republika dehan, katoliku pratikante 99,6% halo Timor Leste sai nasaun daruak katoliku liu iha mundu, hafoin Sidade Vatikanu, iha neebe ema hotu moris iha armonia maun-alin protestante no musulmanu laiha violensia polítika, tensaun ka krimi sira bazeia ba etnia ka relijiaun. la iha krimi organizadu, asaltu armadu. laiha utilizador droga makaas no trafiku droga.

“Ita bele sente orgulhu ho ita nia Polísia Nasionl Timor Leste (PNTL) no ita-nia Forsa Defeza Timor Leste (F-FDTL) ba sira nia profisionalizmu no observasaun rigoroza ba direitus umanus, ho kazu konfirmadu uitoan deit kona-ba violasaun ba sira-nia kodigu konduta.

Ita iha falha presiza barak, ita halo sala no ita presiza aten-barani atu hadia. Persentajen aas husi ita-nia populasaun sei moris nafatin iha kondisaun pobreza makaas. Atrazu iha kresimentu no subnutrisaun infnsia maka realidade ida neebe perturba ita,” katak Horta.

Prezidente dehan, maske iha redusaun signifikante iha pobreza dezde 2002, pobreza multidimensional nafatin aas ho 45.8%. Timor iha insidensia aas ba violensia domestika. Maibe, UN Women rekonhese katak Timor Leste halo progresu signifikativu iha implementasaun instrumentu legl internasionl sira, hanesan Konvensaun kona-ba Eliminasaun Forma Diskriminasaun hotu-hotu hasoru Feto, Konvensaun kona-ba Direitu Ema ho Defisiensia no Rezolusaun Konsellu Seguransa Nasoins Unidas 1325, ho relasaun ba promosaun igualdade jeneru no empoderamentu ba feto joven no feto adulta sira iha domíniu edukasional, sosil no polítiku.

“Hau hein katak iha tinan 5 too 10 oin mai ita sei halo progresu liutn iha kriasaun empregu ba foin-sae sira, hadia edukasaun no saude, habelar investimentu iha agrikultura, seguransa ai-han no halakon stunting, malnutrisaun infantil no mortalidade infantil no inan. Ita integradu tomak iha ita-nia rejiaun Sudeste Azitiku. Liu metade husi ita-nia importasaun sasn no mkina sira mai husi Indonezia, Austrlia, Singapura no Xina. Maske ita nia medida modestu, tuir dadus ikus liu husi Gabinete Nasionl Estatístika Indonezia nian (BPS), neebe fo sai iha Outubru 2024, Timor Leste hetan fatin daneen entre nasaun sanulu ho numeru vizitante aas liu ba Indonezia,” katak Horta.

Xefe Estadu dehan, iha deit fulan ida, Agostu 2024, sidadaun Timoroan hamutuk 68.142 mak rejista vizita Indonezia. Numeru vizitante Timoroan sira ba Indonezia hetan klasifikasaun dalima hafoin deit Malzia, Austrlia, Xina no Singapura.

“Iha tinan 2002, ita iha deit mediku nain 20 ba ema millaun ida. Agora daudaun ita iha liu 1,200 ba populasaun ida ho maizumenus 1,500,000. Iha tinan neebe, eletrisidade too deit iha kapital ho intermitente. Ohin loronn, liu 98% husi teritoriu nee kobre ona. Lakleur tan ita sei iha ligasaun globl liuhusi kabel submarinu ida, neebe maka fo forsa ba ita-nia esperansa atu atinji lalais dijitalizasaun kompletu no ligasaun eletroniku ho mundu. Iha fulan-novembru 2022, ita inaugura Portu modernu Tibar nian — parseria publiku-privadu (PPP) dahuluk neebe asina entre Timor Leste, Banku Mundial no empreza Bollore, neebe sei jere portu nee durante tinan 35 nia laran,” katak Horta.

Prezidente Republika hatete, sei hahu iha tempu badak servisu atu habelar Aeroportu Internasionl Díli, ho finansiamentu nasional no kontribuisaun jeneroza husi Austrlia no Japaun. kontinua investe, liu husi rekursu rasik, iha jestaun bee-hemu nian, lixu urbanu no kriasaun eskola exelente ba formasaun ba profesor sira.

Prioridade sira ba investimentu nasional no estranjeiru iha infraestrutura sira inklui otel fitun lima oioin, sentru konvensaun ida, marina ida iha portu antigu Díli nian no dezenvolvimentu ba tasi ibun tomak.

(eme)

Share it :

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *