Uza Sala Teknolojia Bele Transforma Sai Inimigu Silensiozu, Estraga Valor Kultura

DILI, STLTIMORLESTE.com – Jeneral Reformadu Lere Anan Timur, Asesor Polítiku Prinsipal Prezidensia Republika hatete, bainhira ema uza sala teknolojia bele transforma sai inimigu silensiozu estraga valor kultura.

Jeneral (Ref.) Lere Anan Timur, Asesoru Polítiku Prinsipal ba Prezidente Republika, Jose Ramos Horta hatoo kestaun nee liu husi diskursu bainhira partisipa iha dialogu komunitariu iha Manatuto, neebe nia hatutan importansia atu reforsa patriotizmu no prezerva identidade nasional, liu-liu ba joven sira.

Jeneral Reformadu dehan, bainhira uza sala media sosial ou ho embora avansu teknolojia bele tranforsa sai inimigu silensiozu neebe estraga valor kultural no identidade. Iha parte neebe koalia kona-ba dezafiu sira iha tempu agora. Alerta kona-ba risku sira husi uza teknolojia la loos nia.

“Embora avansu teknolojiku laos aat ba natureza, maibe se uza la loos bele transforma sai inimigu silensiozu, neebe bele estraga valor kultural no identidade,” dehan Lere Anan Timur liu husi komunikadu neebe STL asesu Tersa (15/07/2025).

Lere hatudu preokupasaun tanba jeven sira uza tempu barak liu ba atividade dijital neebe la produtivu no tama iha influensia husi liur neebe bele prejudika sira nia futuru no estraga unidade sosial iha Timor.

Lere dehan, karik iha problema ruma iha familia tenke rezolve tuir familia hodi rezolve tuir kultrura tuir identidade Timor Leste nia neebe iha.

Jeneral sublina katak solusaun atu rezolve problema sira nee tenke liu husi orientasaun makaas husi família no kompromisu koletivu.

“Husu ba família sira, lider komunitariu no autoridade lokal sira atu halo regra no orientasaun neebe klaru kona-ba uza teknolojia. Destaka mos importansia atu kontrola konteudu neebe bele prejudika, hodi nunee bele proteje identidade kultural timoroan nian no garante katak jerasaun foun tuir dalan ho konsiensia nasional no hetan futuru neebe diak,” dehan Lere.

Iha biban nee Jeneral Lere Anan Timur husu ba sidadaun hotu atu labele haluha sakrifísiu sira neebe halo ho “ruin no raan” durante luta ba independensia Timor Leste.

Lere sublina katak, memori­a istoriku nee tenke uza hodi hamoris espíritu servisu nasional, responsabilidade no unidade.

(eme)

Share it :

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *