Xefe Edadu Promove Direitus Umanus no Justisa Metin

Prezidente Republika (PR), Jose Ramos Horta. (Foto: Media PR)

DILI, STLTIMORLESTE.com – Prezidente Republika Jose Ramos Horta hatete nia mandatu buka promove no afirmasaun direitus umanusa no justisa metin iha lei fundamental.

Prezidente Republika Jose Ramos Horta liu husi diskursu iha abertura solene sesaun da III legislativa ba dala VI iha Parlamentu Nasional, Segunda (15/09/2025) hatete, Prezidente Republika nia knaar ba promosaun no afirmasaun Direitus Umanus no Justisa metin iha Lei Fundamental.

“Nuudar Xefe-de-Estadu, hau iha responsabilidade atu garante respeitu ba direitu, liberdade no garantia ita-nia sidadaun sira-nian, hodi assegura katak sira sai nafatin pilar sentral ba vida demokratika nasaun nian,” dehan Prezidenete Republika.

Prezidente Republika hatete, Kompromisu konstitusional ida-nee reflete ona laos deit iha ezersísiu loroloron mandatu nian, maibe mos iha ezersísiu poder vetu prezidensial neebe konfere mai PR, bainhira deit konsidera katak lejizlasaun neebe atu aprova bele tau iha kestaun prinsípiu no norma konstitusional atual sira.

Konstituisaun Republika Demokratika Timor-Leste mos fo kompetensia ba Prezidente Republika atu nomeia dirijente sira hosi orgaun aas liu sira sistema judisial nasional nian, no iha kontestu ida-nee, mak foin lalais nee, nomeia Prezidente Tribunal Rekursu no Prokurador-Jeral Republika neebe foin lalais liu.

“Permite hau destaka katak tantu Prezidente Tribunal Rekursu, Dr. Afonso Carmona, no Prokurador-Jeral Republika, Dr. Nelson de Carvalho, iha esperiensia liu tinan ruanulu iha ezersísiu sira-nia funsaun iha majistratura judisial, tanba sira nain-rua hahu sira-nia kareira ho Administrasaun Tranzitoria Nasoins Unidas nian iha Timor-Leste (UNTAET). Perkursu konjuntu ida-nee reflete forsa no maturidade ita-nia instituisaun judisial sira-nian no konstitui motivu konfiansa ida ba prezente no ba futuru sistema justisa nasional nian. ita moris hela iha momentu ida ho signifikadu boot ba ita-nia arkitetura institusional,” dehan PR Horta.

Tribunal Superior Justisa nian neebe prevee iha Konstituisaun nuudar instansia aas liu sistema judisial nian, hein hela ninia estabelesimentu durante tinan ruanulu resin, auzensia ida neebe klaru no ho prejudisial fo todan liu ba Tribunal Rekursu, hodi akumula funsaun sira neebe, koalia ho rigorozu, tuir lolos tenke sai responsabilidade instansia ida nian rasik.

Tanba nee, iha sintonia ho ita-nia Governu no Parlamentu Nasional, PR manifesta iha nee, nia empenu atu haree Supremu Tribunal Justisa hetan inaugurasaun iha tinan 2026, nuudar marku istoriku ida iha konsolidasaun Estadu Direitu Demokratiku iha Timor-Leste.

Kriasaun Supremu Tribunal Justisa nian nuudar guardiaun ikus liu ba Konstituisaun no garante ba lejitimidade demokratika no protesaun ba direitu fundamental sidadaun hotu-hotu nian, laos deit imperativu konstitusional ida. Ida-nee mos oportunidade ida ba reforma judisial abranjente neebe permite atu adapta sistema judisial ba realidade no nesesidade sira nasaun nian, hodi valoriza tantu prinsípiu universal sira justisa nian no mos pratika tradisional sira rezolusaun konflitu nian, iha forma integrada no armonioza.

Jornalista: Emerenciana Pinto

Editor: Xisto Mendonca

Share it :

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *