DILI, STLTIMORLESTE.com – Insendiu ai-laran ne’ebé akontese iha Fransa ho Espanha kontinua da’et ba beibeik, kuaze komunidade hamutuk rihun 285 evakua ona.
Sita husi Reuters iha Domingu (26/07/2026), insendiu ai-laran ne’e iha parte sudoeste França da’et ona tama to’o area Bordeuax iha Sabadu (25/07/2026). Komunidade kuaze rihun ba rihun mak tenke simu evakuasaun husi Governu.
“Insendiu refere atinje ona nível ida ne’ebé nunka akontese antes ne’e,” hateten Primeiru-Ministru Fransa, Sebastien Lecornu liu husi plataforma média sosial X.
Iha fulan Jullu ne’e, temperatura maizumenus aas liu bele atinje 32,2 ºC iha área Fransa ne’ebé hetan afetadu husi insendiu refere. Numeru nee 7,3 ºC aas liu kompara ho média temperatura maksimu fulan refere iha periodu 1961 – 1990.
“Ami nia predisaun, ne’e luta ne’ebe naruk no todan liu,” dehan Ministru Interiór Fransa, Laurent Nunez.
Forsa Armada Fransa nian mó tuun ona hodi ajuda bombeiru sira ne’ebé hasoru situasaun dífisil iha terrenu.
Iha ne’ebá, hanesan mós iha Espanha, ahi-suar maka’as iha insendiu refere ne’ebé daet ba beibeik husi uma ne’ebé hetan estragus. Área tolu ne’ebé hetan insendiu iha área Madrid, dudu Governu Espanha hodi foti desizaun emerjénsia nasionál ba dahuluk tanba insendiu iha ai-laran.
Insendiu ho skala ida ki’ik liu besik área Valencia ne’ebé akontese no ekipa bombeiru susesu hamate iha loron Sabadu, rezulta sidadaun idozu ida mate iha karreta laran, tuir informasaun husi Ministeriu Interior Espanha nian.
Diresaun Protesaun Sivíl Espanha hateten, sira nia parte hein hela ajudasaun aviaun bombeiru 4 hodi rega bee iha loron Sabadu, 2 husi Itália no 2 husi Grésia. Aviaun bombeiru husi Olanda no Portugál antes ne’e tama tiha ona iha Espanha.
To’o momentu ne’e, kuaze komunidade 197.000 evakua ona husi área Gironde no Landes besik iha Bordeaux desde akontesimentu insendiu ne’e hahú mosu iha semana ne’e. Iha Espanha, kuaze komunidade 88.000 evakua ona ka husu komunidade sira nafatin iha uma laran de’it tanba rezultadu husi insendiu boot tolu.
Ministru Interió Fransa, Laurent Nunez, hatete insendiu ne’e kuaze kilómetru 30 husi Bordeaux. Governu hasai ona avizu ba komunidade sira labele halao viajzen terrestre ou uza kombóiu ba área refere. Aeroportu Bordeaux nafatin halo operasaun, maibé atendimentu kombóiu no bis sira ba aeroportu hetan impaktu.
“Evita atividade fízika no atividade iha li’ur. Se situasaun haruka duni imi tenke sai no hetan ahi-suar, uza máskara,” dehan nia liu husi plataforma média sosial X.
(acd/dtc)






