Preladus Nain 4 fo Mensajen Dame

Foto: STL/Joaninha Belo

DILI, STLTIMORLESTE.com – Reprezentante Santa Sé iha Timor-Leste, Marcel Smejkal dehan, fila fali restu mate Preladus Nain haat (4) ba Timor-Leste mak marka justisa istórika no unidade nasionál.

Marcel hatoo mensajen nee iha misa solene ba Preladus nain 4 iha Tasi Tolu, Kinta, iha 10 Setembru 2026.

Nia hatete, retornu restu mate pastor sira nee no servidor sira Igreja lokal ba TL sai símbolu importante ida ba rekonsiliasaun ho pasadu no esperansa ba futuru.

“Fila fali restu mate husi pastor sira nee no servidór sira Igreja lokal ba TL mak marka importante ida ba justisa istórika no sinal kle’an ida ba unidade nasionál,” dehan Marcel.

Nia esplika katak prosesu nee mai husi akordu neebe hetan ona entre Santa Sé, Igreja Katólika no Governu TL neebe nia konsidera hanesan sinerjia fraterna atu fó onra ba istória no loke dalan ba futuru

Marcel dehan, moras no tristeza husi lakon iha tempu liu ba bele transforma sai esperansa, liu liu bainhira povu simu fali sira nia pastor sira iha dame nia laran.

Nia mós liga testemuniu Preladus Nain haat ho figura pastor diak iha Evanjellu, neebe prontu atu fo nia moris ba nia bibi sira no tau matan ba ema sira ne’ebé sofre no lakon.

Furak ka beleza neebe refere iha ensinamentu nee, tuir Marcel laos kona ba aparénsia físika, maibé beleza espirituál ne’ebé moris husi verdade, fiar, domin no kompaixaun.

Marcel katak, ministériu Preladus Nain haat mak testemuñu konabba domin pastorál no kompaixaun Kristu ba povu, liu liu sira neebe vulnerável no sofre.

Nia mós temi vizita apostólika Papa Francisco ba Timor-Leste iha Setembru 2024, ne’ebé nia konsidera hanesan fonte naroman ba serimónia nee.

Tuir nia, Papa Francisco iha altura neeba fo enfaze ba ligasaun entre fiar Katólika no identidade nasionál, no hato’o apelu atu TL proteje tesouru boot liu inklui labarik no ema katuas sira.

Marcel hatete, protesaun ba labarik no juventude mas sai sentru importante iha obra Monsenhor Jaime Garcia Goulart iha Soibada.

Monsenhor Jaime Garcia Goulart, fundador no edukadór, iha tinan 1936 kuda fini ba futuru liu husi formasaun iha Semináriu Soibada, ho komprensaun katak liberdade presiza moris husi formasaun konsiénsia.

Maski hetan persegisaun no tratamentu aat durante Segunda Guerra Mundial, nia kontinua firme iha misaun pastorál. Iha 1945, nia sai Bispu dahuluk Dili nian no kontribui ba kresimentu Igreja iha Timor-Leste.

Defende Povu no Dignidade
Monsenhor José Joaquim Ribeiro mós hetan destake hanesan pastor neebe la husik nia povu iha tempu difísil, liu liu durante invazaun iha 1975.

Nia loke estrutura Igreja nian ba ema sira neebe buka refújiu, ajuda ema kanek no, liuhusi diplomásia, denunsia abusus no violénsia sistemátika

Enkuantu nee, Monsenhor Martinho da Costa Lopes sai lia menon ba ema sira neebe la iha oportunidade atu ko’alia, liu husi nia lideransa hanesan Administradór Apostóliku.

Maski obriga sai ba ezíliu iha 1983, nia kontinua defende dignidade umana iha nivel internasionál to’o nia mate, sai símbolu Igreja ne’ebé la hakmatek hasoru injustisa.

Dom Alberto Ricardo da Silva, tuir Marcel lori kauza TL ba loro matan justisa no rekonsiliasaun, inklui liuhusi apelu ba Sekretáriu-Jerál Nasaun Unidas.

Maibé, legadu importante ida husi Alberto Ricardo da Silva mak nia kompromisu ba dame, perdua no rekonsiliasaun, ho mensajen ba juventude atu hili perdua duke vingansa.

Iha nia mensajen ikus, Marcel apela ba autoridade sivíl, bispu no padre sira, juventude no povu TL atu halo Preladus nain haat nia testemuñu sai matadalan ba moris.

Nia husu autoridade sira atu tau interese diak komun iha sentru, Igreja nia lider sira atu kontinua servisu ho karidade pastoral, no juventude atu mantein fiar no proteje sira neebe fraku.

“Hadomi no tau matan ba dame. Proteje sira ne’ebé fraku liu, no lao nafatin iha naroman Evangelhu nian,” nia dehan.

Marcel remata ho orasaun atu Maromak, pastor diak, fo bensaun ba TLb no fó dame, unidade no esperansa ba jerasaun sira mai.

(joa)

Share it :

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *