MDRHK fó Formasaun ba CDA Produsaun Manu Broiler iha Baucau

Koordenador Programa Revitalizasaun Komunitáriu, Amaro Ximenes. (Foto: STL/Tomas Reis)

BAUCAU, STLTIMORLESTE.com – Ministeriu Dezenvimentu Rural Habitasaun Komunitáriu (MDRHK) liu husi Diresaun Revitalizasaun Komunitáriu fasilita formasaun ba Sentru Dezenvimentu Aldeia (CDA) Manu Broiler 19 iha Munisípiu Baucau.

Koordenador Programa Revitalizasaun Komunitáriu, Amaro Ximenes aprezenta, formasaun refere parte husi Programa Revitalizasaun Komunitáriu ne’ebé iha objetivu atu transforma hanoin komunidade nian ba atividade negósiu oioin, hanesan hakiak manu broiler, manu lokal, karau, fahi, ikan, kuda modo inkliu kalpintaria ne’ebé estabelesementu ona CDA 52 iha Munisípiu Baucau, maibé formasaun ne’e espesifiku ba CDA 19 ne’ebé hakiak manu broiler iha Baucau.

“Ba maluk sira ne’ebé agora tuir formasaun ne’e, sira hanesan koordenador CDA no tékniku CDA espesífiku ba formasaun ida ne’e mak kona-ba manu broiler. Formador ami foti husi Ministériu Agrikultura, Pekuária, Peskas no Floresta, tanba sira mak iha koñesimentu liu kona-ba saúde animal,” Amaro hateten ba jornalista sira hafoin remata sesaun abertura formasaun iha CDC Triloca Baucau, Kinta (27/08/2026).

Nia esplika katak, maski formasaun foka liu ba métodu hakiak manu broiler, matéria kona-ba bioseguransa animal ne’e mós importante ba CDA sira ne’ebé hakiak animal seluk, hanesan karau, fahi no manu lokal.

Amaro hateten, formasaun ne’e fó koñesimentu detalhadu kona-ba maneira hakiak manu hodi bele hetan rendimentu iha tempu relativamente badak

“Ha’u espera katak formasaun ne’ebé sira tuir ohin bele aplika iha sira nia manu-luan hamutuk 19 iha Baucau. Husi programa ne’e, ami fiar bele fó rendimentu ba sira,” Amaro hateten.

Tuir nia, kada manu sei bele fó rendimentu estimadu entre US$0,50 no US$0,60. Ho apoiu manu 500, kada CDA bele hetan rendimentu estimadu entre US$500 to’o US$600 iha tempu koleta.

Amaro mós hateten katak CDA sira ne’ebé envolve iha programa ne’e simu ona apoiu finanseiru hamutuk US$14.800, ne’ebé osan tama ona iha konta bankária sira.

“Osan nee tama hotu ona iha sira nia konta bankária. Sira uza ona osan nee hodi harii manu-luan no sosa materiál nesesáriu. Iha loron 22 Setembru 2026, manu broiler sei tama iha manu-luan no iha loron 22 Outubru 2026 sei koleta,” nia hateten.

Ba aspetu merkadu, Amaro hateten katak tuir dadus ne’ebé Diresaun Revitalizasaun Komunitáriu rekolla iha 2025, manu broiler husi Loes, Aileu no Ermera tama Baucau hamutuk rihun 17 kada tinan, liuliu iha fulan Novembru, ne’ebé folin manu ida bele to’o US$ 11, no folin kiik liu US$ 7. Maibé programa ne’e hakarak komunidade hakiak manu ho kustu ne’ebé bele permite faan manu ho folin asesível ba konsumidór.

“Objetivu mak atu komunidade hotu bele asesu naan manu. Tanba se folin karun, komunidade balu labele sosa, entaun malnutrisaun bele kontinua sae no osan ne’ebé tenke ba fatin seluk bele sirkula nafatin iha Baucau,” Amaro hateten.

Nia mós hateten katak depois fulan Novembru, manu broiler sei hakiak mínimu loron 28 no kompanhia sei mai foti manu sira hodi lori ba uma matansa iha Hera atu prosesa sai Ayam Potong, antes distribui ba merkadu iha Timor-Leste tomak.

(tom)

Share it :

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *