DILI, STLTIMORLESTE.com – Ministru Defeza Kontra Almirante Donaciano do Rosário Costa Gomes “Pedro Klamar Fuik” fo pose ba Kapitaun Fragata nuudar Diretór Akademia Militár Konjuta (AMC).
Entretantu iha Estrutura dahuluk ba Akademia Militár Konjuta mak hanesan Komandante Akademia Militár Konjunta Kapitaun Fragata Duarte Borges Loe, Segundu Komandante Akademia Militár Konjuta lidera husi Majór Xisto da Cruz, Diretór Operasionál akademia militár konjunta lidera husi Majór José Augusto França Sarmento Martins, Komandante Kompaña Xefia husi Primeiru Tenente Zito Justiniano dos Santos Belo.
Komandante Korpu Estudante Tenente Grinaldo Gilmaro de Fernandes, Komandante Pelotaun Primeiru lidera husi Tenente Tonito da Silva, Komandante Pelotaun segundu lidera husi Segundu Tenente Anacleto Afonso de Almeida.
Komandante Pelotaun terseiru lidera Segundu Tenente Alexandro Revés Emanuel Lopes Soares, Sarjentu-Mor Akademia lidera husi Sarjentu-Mor Lazaro Valente, Adjuntu Komandante Pelotaun Primeiru lideradu husi Primeiru Sarjentu Sidónio Barros, Assistente Komandante Pelotaun Segundu lidera husi Primeiru Sarjentu Julito dos Santos. Kaporal Virginia da Costa no kargu Xefia nain hitu seluk sei hein tuir despaxu nomeasaun.
Tuir Ministru Defeza Kontra Almirante, Donaciano do Rosário Costa Gomes Pedro Klamar Fuik hateten, ho respeitu boot no ho sentidu responsabilidade aas maka hotu-hotu halibur iha serimónia ida nee hodi selebra tomada de posse ba Komandante Akademia Militár Konjunta nian.
“Ida nee hanesan momentu ida ho signifikadu boot ba F-FDTL no ba konsolidasaun formasaun ba ofisiál sira futuru nian ba ita-nia Pátria,” hatete Ministru Defeza Kontra Almirante, Donaciano do Rosário Costa Gomes “Pedro Klamar Fuik” liu husi nia deskursu iha serimónia pose ba estrutura dahuluk Akademia Militár Konjuta neebe halao Muzeum Rezisténsia loron tersa feira (14/07/2026).
Nia dehan, Akademia Militár Konjunta laos deit fatin ensinu militár. Nia maka fatin moris ba Dame, ba Lideransa, ba disipliña, ba Kompetensia Profisional no ba valor sira neebe sustenta instituisaun militár. Iha nee maka formadu feto no mane sira neebe preparadu atu servi Timor Leste ho laran-todan, lealdade, onra no espíritu sakrifísiu.
Governante nee dehan, investidura ba Primeiru Komandante AMC nian la representa deit kontinuidade ba misaun F-FDTL nian, maibe mos renovasaun ba kompromisu ho excelénsia, ho inovasaun no ho melloramentu permanente ba formasaun militár.
“Lidera Akademia ida nee signifika simu responsabilidade atu prepara ofisiál sira neebe kapas atu hasoru dezafiu sira iha ambiente estratéjiku neebe cada vez kompleksu liu, no nafatin preserva prinsípiu sira étika nian, disiplina nian no respeitu ba Estadu Direitu Demokrátiku”, nia hatutan.
Nia dehan, ba Estadu-Maiór Akademia nian, maski foin hahu ho fundasaun Akademia nian rasik.
“Hau hakarak diriji hau nia liafuan ba imi. Tanba imi hetan seleksaun atu diriji no jere instituisaun ida nee imi hetan hili tanba imi-nia dedikasaun no profisionalizmu hodi okupa pozisaun sira neebe asegura funsionamentu AMC nian. Imi nia serbisu, neebe dala barak la hatene ema, maka sai baze neebe dezenvolve nafatin AMC, ensinu no preparasaun operasional ba ita nia lider militár sira iha futuru”, nia esplika.
Ministru Defeza husu ba Korpu dosente no ba Instrutór sira, nudar Ministru Defeza hatoo nia konsiderasaun aas liu ba misaun neebe sei simu hodi transmite koñesimentu, dezenvolve kompeténsia no, liuliu, hodi forma karakter ba sira neebe loron ida sei komanda feto no mane sira iha servisu ba nasaun no ba aame.
“Hau mós hakarak diriji hau nia liafuan ba funsionáriu sira husi Institutu Defeza Nasional, hodi fo sai saida maka nesesariu hanesan norma ba hau-nia mandatu”, nia dehan.
Nia husu ba estrutura Akademia Militár Konjuta atu kumpre no halo kumpre lei no regulamentu hotu neebe relevante ba atividade sira instituisaun sira neebe tutela husi Ministeriu Defeza nian.
“Halao ho integridade, honestidade no etika iha atividade hotu, evita konflitu interese no halao iha benefísiu diak liu ba Timor-Leste, ba F-FDTL no ba instituisaun sira neebe tutela husi Ministériu Defeza”, nia koalia.
Nia husu ba estrutura Akademia Militár Konjuta atu Serbisu ho responsabilidade ba asaun no desizaun sira, presta kontas ba Governu, ba superior sira iha hierarkia no ba sidadaun sira, no rekoñese no korrije ita-nia sala sira bainhira presiza.
Nia mos husu atu estrutura halao atividade sira ho transparénsia, garante katak informasaun sira neebe importante ba desizaun disponivel ba ema ne’ebé presiza nia.
Alkansa objetivu no meta sira neebe estabelese ona, ho maneira efisiente no efetivu, uza didiak rekursu sira neebe iha no respeita direitu sira kolega serbisu nian, subordinadu sira nian no populasaun jerál nian.
“Ba Korpu Alunu sira, hau husik mensajen ida konfiansa nian no ezijénsia nian. Loron ida-idak iha Akademia ida nee reprezenta oportunidade atu hametin imi nia koñesimentu, hadia imi nia lideransa no hametin valor sira neebe distingui ofisiál ida husi F-FDTL. Farda neebe imi uza simboliza kompromisu permanente ho Patria no ezije disiplina, umildade, dedikasaun no barani,” nia dehan.
Ministru Defeza husu atu estrutura Akademia Militár Konjuta atu servisu tuir kompeténsia atu prezerva prestíjiu Akademia ida nee neebe foin hahu, hodi promove ambiente respeitu nian, méritu, unidade no profisionalizmu.
“Deit ho nunee maka ita bele konstrui instituisaun ida neebe kapás atu responde ba dezafiu sira agora nian no atu prepara jerasaun lider militár sira iha futuru. Iha okaziaun ida nee,ami mos rende omenajen ba eroi sira libertasaun nasionál nian, neebe sira nia ezemplu konaba brani, patriotizmu no sakrifísiu kontinua inspira misaun F-FDTL nian no Akademia Militár Konjunta nian”, nia deklara.
Nia husu katak, etapa foun ida nee sei marka ho kooperasaun, ho konfiansa ba malu no ho vizaun estratéjika neebe orienta ba modernizasaun edukasaun militar nian, ba hametin kapasidade institusional no ba servisu inkondisionál ba povu timoroan.
“Hau hatoo ba Komandante foun votu susesu boot iha halao ninia knaar. Husu katak ninia lideransa sei halao ho sabedoria, ho justisa no ho integridade”, nia fo hanoin.
Iha fatin hanesan Xefe Estadu Maior Jenerál FALINTIL-Forsa Defeza Timor-Leste (F-FDTL), Tenente Jenerál Domingos Raúl “Falur Rate Laek” dehan ba hotu-hotu neebe marka prezensa iha uma memoria nee, neebe mak Museu Rezisténsia Timorense, ohin sai palu ba kapítulu foun ida iha moris institusionál Defeza Nasionál Timor Leste nian.
“Akademia Militár Konjunta neebe ohin simu titulaun foun sira ba Komandu, Direksaun no Xefia, hau tenke fo hanoin fali, mak institusaun dahuluk tipu nee neebe moris iha rai laran rasik”, nia tenik.
Nia esplika, dalan ba formasaun ba kuadru sira neebe sei komanda Forsas Armadas Timor-Leste nian labele dependente deit tan ba akademia estranjeiru sira, maski sira nafatin valiozu tebes hanesan parseiru.
“Ohin moris uma Timor nian ida neebe sei forja karáter, koñesimentu no doutrina ba Ofisiál sira Pátria nian iha futuru, da nee asaun ida hodi afirma soberania no maturidade institusionál”, nia deklara.
Nia husu ba ofisiál sira neebe ohin nomeia ba kargu Komandu, Direksaun no Xefia iha Akademia, dirije liafuan rekoñesimentu no ezijénsia.
“Imi mak dahuluk. Istória sei rejista imi nia naran hanesan pioneru ba Uma ida neebe sei modela jerasaun militár timorense sira – onra ida neebe, liu-liu, responsabilidade boot”, nia kualia.
Falur husu ba Diretór Nasionál Ensinu no Formasaun Institutu Defeza Nasionál nian, neebe foin dadauk simu pose, kabe misaun xave asegura katak pensamentu estratéjiku neebe produs iha IDN, iha Akademia, hetan fatin atu buras sai formasaun ho kualidade.
“Ba Ofisiál no Dosente sira seluk neebe asume knaar iha nee, hai husu ba imi atu moris ba xefia no hanorin laos hanesan tarefa administrativu deit, maibe hanesan misaun sagradu formasaun nian, neebe ezemplu pesoál no rigor sientífiku mak instrumentu pedagójiku dahuluk”, nia Informa.
Nia dehan, kontratu ohin loron nian nee mak arranke foun ida, neebe akontese iha tempu neebe umanidade hasoru dezafiu kompleksu neebe seidauk iha antes.estabilidade jeopolítika, ameasa híbrida no sibernétika, mudansa klimatika neebe afeta direta ba seguransa populasaun sira.Ita labele forma militár sira ho kosta fali ba mundu nee,” nia argumenta.
Nia hatutan, transformasaun importante tanba nee, importante atu promove iha laran fila-fila ida konsensializasaun neebe klean liután no moralidade neebe makaas liu tan, atu nunee militár ida-idak bele serví ba Pátria ho diskernimentu no étika, laos ho kompeténsia teknika.
Nia esplika tan, iha seguransa nee Misaun dahuluk husi Akademia nee tenke nafatin mak hatoo valór sira neebe orienta resisténsia no resiliensia FALINTIL nian, hanesan baze fundamentál ba F-FDTL rasik.
Maibe fidelidade ba matris la signifika la muda, formasaun sira neebe fo iha nee tenke adapta ba evolusaun iha kontestu defensivu no kontemporaneu, no ba Timor-Leste nia integrasaun neebe sae ba beibeik iha Komunidade Internasionál, iha ASEAN, iha CPLP, no ho parseiru bilateral sira.
“Akademia nee iha dever atu mantein espíritu funu nain povo Timor nian nafatin moris, no iha tempu hanesan formá líder sira ho karakter, integridade no lealdade neebe la tun ba Pátria”, nia dehan.
Nia mos agradese ba Governu tanba susesu husi Akademia nee depende barani ba aprovasaun lalais ba pakote lejizlativu no enkuadramentu legal neebe sei sustenta ninia funsionamentu tomak.
“Hau husu ba Ministru Defeza no ba entidade kompetente sira seluk atu fo prioridade ba dossier nee, tuir nia importánsia estratéjika. Ba sira neebe ohin foti pose no ba sira neebe hetan nomeasaun, hau husik liafuan ikus ida ho konfiansa serví Akademia nee ho dedikasaun hanesan ho dedikasaun neebe ita nia Kombatente sira hatudu ba Patria durante tinan 24 Resisténsia armada nian. Hodi husik Akademia nee, hafoin nee, sai fatin hamosu Ofisiál sira neebe dignu ba naran Timor Leste,” nia Informa.
Nunee mos, Prezidente Komisaun Funsaun Públika (KFP) Agostinho Letencio de Deus, husu ba Ein nome Komisaun Funsaun Públika hatoo parabens emposadu sira no nafatin husu atu tane aas responsabalidade neebe mak hetan hahu husi oin ba oin.
“Tau konsiderasaun aas ba kritériu sira mak hanesan sira mak fiksa ona iha asaun no desizaun sira atu lori susesu neebe instituisaun Estadu espera husi ita boot sira,” nia dehan.
Enkuantu iha mos Diretor Akademia Militár Konjuta, Kapitaun Fragata Duarte Borges Loe, nia dehan inisiu fulan Augusto mak nia foin tinan funsaun hanesan Diretór ACM iha Aileu.
Nia depozita konfiansa total ba ema hirak neebe tuir iha Diretór Akademia Militár Konjuta tanba sira nee ema neebe iha formasaun akademia no formasaun neebe kualidade neebe iha fatin barak.
“Sira iha formasaun akademia militár i sira ofisiál, Serjentu Prasa sira neebe eskolla husi militar sira seluk komprimisiu ida neebe ba ami hanoin iha Toma pose ida nee ami sei lidera ho rigór signifika sei iha avaliasaun regular, avaliasaun regular nee sei haree ba iha fiziku kadetes, sei halo avaliasaun regular ba sira nia akademia i halo avaliasaun regular ba sira nia morál,” nia afirma.
(jen)







