DÍLI, STLTIMORLESTE.com — Xefe Estadu, José Ramos Horta hatete, Timor-Leste hakarak transforma amizade ho Emiradus Árabes Unidus (EAU) sai parseria konkretu ba dezenvolvimentu, liuliu iha área edukasaun, infraestrutura, enerjia renovável, saúde, turizmu, lojístika no transformasaun dijitál.
Xefe Estadu Ramos Horta hato’o deklarasaun ne’e iha jantar resepsaun ba selebrasaun amizade entre Timor-Leste no Emiradus Árabes Unidus, iha Hotel Palm, Segunda kalan (31/08/2026).
Iha nia diskursu, Prezidente hato’o mós votu dame, mizerikórdia no bensaun hosi Maromak Kbiit-Na’in ba Sua Alteza Sheikh Mohamed bin Zayed Al Nahyan, Prezidente Emiradus Árabes Unidus, Família Reál Al Nahyan no povu EAU.
“Ksolok boot mai ha’u atu simu Vosa Exelénsia, Ministra Noura Al Kaabi, mai Timor-Leste, iha kalan espesiál ida-ne’e bainhira ita selebra amizade entre ita-nia nasaun rua. Ha’u hakarak hato’o ha’u-nia apresiasaun ba Vosa Exelénsia, Embaixadór Al Dhaheri, ba Señora Shaima no ba ekipa diplomátiku tomak hosi Emiradus Árabes Unidus ba sira nia dedikasaun hodi lori ita-nia nasaun rua no ita-nia povu rua besik malu liután,” dehan PR Horta.
Xefe Estadu Ramos Horta hatete, EAU hatudu transformasaun estraordinária hosi sosiedade ne’ebé iha tempu uluk nia ekonomia bazeia ba peska no esplorasaun pérola, maibé agora dezenvolve-an sai sentru globál iha infraestrutura, edukasaun, inovasaun, finansas, lojístika, turizmu no negósiu internasionál.
Nia hatete, transformasaun ne’e labele haketak hosi vizaun matebian Sheikh Zayed bin Sultan Al Nahyan, Aman Fundadór EAU, ne’ebé nia kompromisu ba unidade, toleránsia, dignidade umana no dezenvolvimentu harii fundasaun ba Emiradu modernu.
“Ohin, iha lideransa husi Sua Alteza Sheikh Mohamed bin Zayed Al Nahyan, Emiradus Árabes Unidus kontinua hatudu oinsá vizaun, abertura no investimentu iha ema sira bele transforma nasaun ida,” dehan nia.
Amizade Sai Parseria Konkretu
Xefe Estadu Ramos Horta hatete, relasaun entre Timor-Leste no EAU hahú ona antes estabelesimentu relasaun diplomátika formál iha 13 Novembru 2009.
Nia rekorda Timor-Leste nia apoiu iha 2009 ba kandidatura EAU atu sai uma-na’in ba sede Ajénsia Internasionál ba Enerjia Renovável (IRENA), iha Abu Dhabi.
“Hahú husi ne’ebá, ita-nia relasaun kontinua dezenvolve-an bazeia ba respeitu ba malu, solidariedade no amizade. Ohin loron, amizade ne’ebá transforma-an ba parseria konkreta ida ba dezenvolvimentu,” dehan Prezidente.
Nia mós hato’o apresiasaun ba apoiu EAU ba konstrusaun Komplexu Rezidensiál Estudante Universitáriu Feto iha Dili.
Rezidénsia ne’e sei fornese akomodasaun seguru ba estudante universitária feto to’o 300, liuliu sira ne’ebé mai hosi família vulneravel iha Timor-Leste.
“A ida-ne’e liu fali infraestrutura de’it. Ida-ne’e investimentu ida iha Timor-Leste nia oan-feto sira, iha edukasaun, iha feto sira no iha ita-nia Nasaun nia futuru,” dehan Ramos-Horta.
Prezidente mós valoriza oportunidade atu reforsa formasaun ba diplomata no funsionáriu públiku Timor-Leste liuhosi Akademia Diplomátika Anwar Gargash, iha Abu Dhabi.
Nia konsidera kooperasaun ne’e nu’udar investimentu iha kapitál umanu no kapasidade institusionál Estadu, no iha tempu hanesan hametin liután ligasaun entre Timor-Leste no EAU.
Timor-Leste Habelar Área Kooperasaun
Prezidente hatete Timor-Leste tama daudaun iha faze dezenvolvimentu foun, ho objetivu atu diversifika ekonomia, reforsa infraestrutura, dezenvolve enerjia renovável, habelar turizmu, hadi’a saúde no edukasaun, no kria oportunidade ba populasaun joven.
Tanba ne’e, Timor-Leste simu ho laran-haksolok interese hosi empreza, investidór no instituisaun EAU atu esplora oportunidade kooperasaun iha enerjia renovável, infraestrutura, lojístika, turizmu, saúde, edukasaun no transformasaun dijitál.
Ramos-Horta fiar katak nasaun rua ne’e bele kompleta malu, liuhosi kombina esperiénsia, teknolojia no kapasidade investimentu EAU ho populasaun joven, pozisaun estratéjika, rekursu no determinasaun Timor-Leste atu dezenvolve-an.
Nia mós hatete Timor Leste estabelese Embaixada iha EAU iha rohan tinan 2024, no hein atu iha futuru bele simu prezensa diplomátika permanente EAU iha Dili.
Ramos-Horta Husu Dame ba Médiu Oriente
Iha nia diskursu, Prezidente Ramos-Horta mós aborda situasaun iha Médiu Oriente, inklui sofrimentu populasaun sivíl iha Gaza no Palestina, konflitu Israel-Palestina no tensaun rejionál sira.
Nu’udar nasaun ne’ebé iha esperiénsia okupasaun, konflitu no sofrimentu, Timor-Leste komprende kustu umanu husi funu, dehan Prezidente.
Nia enfatiza katak dame duradoura presiza justisa, dignidade umana no respeitu ba direitu povu sira atu moris ho liberdade no seguransa.
Ramos-Horta mós konsidera EAU iha papél importante atu promove diálogu, moderasaun, toleránsia no konvivénsia pasífika iha rejiaun.
Nia recorda mós Dokumentu kona-ba Fraternidade Umana ba Dame Mundiál no Moris Hamutuk, ne’ebé asina iha Abu Dhabi iha 2019 hosi Papa Francisco no Grande Imam Al-Azhar, Sheikh Ahmed Al-Tayeb.
Parseria ba Futuru
Prezidente Ramos-Horta hatete, maski Timor-Leste no EAU diferente iha jeografia, istória no dimensaun, nasaun rua fahe hamutuk aspirasaun ba pás, soberania, dignidade umana, dezenvolvimentu no investimentu iha povu.
Nia hein katak amizade ne’ebé harii ona bele sai baze ba parseria ida ne’ebé boot liután, iha ne’ebé koñesimentu, teknolojia no investimentu hosi EAU bele hasoru ho populasaun joven, pozisaun estratéjika, rekursu no determinasaun Timor-Leste.
Ramos-Horta mós hato’o nia espetativa atu vizita solidariedade no amizade ba EAU iha fulan Novembru no partisipa iha Konferénsia Mundiál kona-ba Bee iha fulan Dezembru, nu’udar oportunidade atu aprofunda liután relasaun bilaterál entre nasaun rua.
Iha remata, Prezidente husu Ministra Noura Al Kaabi atu hato’o nia agradesimentu ba Sheikh Mohamed bin Zayed Al Nahyan, Família Reál, Governu no povu EAU, no hato’o votu atu amizade Timor-Leste no EAU hametin nafatin no lori kooperasaun, oportunidade no prosperidade ba povu rua.
“Ba amizade entre Timor-Leste no Emiradus Árabes Unidus! Obrigado barak,” remata Prezidente Ramos Horta.
(eme)







